UPPSLAGSVERK. Det chockrosa uppslagsverket om de tvåhundra kvinnorna är välkommet även om man kan hålla med Dick Harrison att ett hovsamt Red. före Lisbeth Larssons namn på rygg, framsida och titelblad hade varit hederligare, skriver Ivo Holmqvist.
Märkvärdiga svenska kvinnor – 200 kvinnor som förändrat våra liv
Av Lisbeth Larsson
Albert Bonniers förlag
Omslaget är vackert på det nyutkomna uppslagsverket Märkvärdiga svenska kvinnor, med underrubriken 200 kvinnor som förändrat våra liv. Hjördis Töpel svävar i en elegant båge mot skyn innan hon dyker ner i bassängen. Hon tog medalj i simhopp på olympiaden i Paris 1924 fast det sägs inte om det är där bilden togs. Märkligt nog finns hon inte med bland de tvåhundra kvinnor som befunnits vara värda att lägga märke till. Det gör däremot Greta Johansson, den allvarsamma sjuttonåringen som tog guld på olympiaden i Stockholm tolv år tidigare men sedan nästan genast avvek till USA och blev kvar där. Det får man reda på i den vackra dokumentärfilmen om henne som jag hoppas fortfarande ligger kvar på SVT Play.
Historieprofessor Dick Harrison avlossade i tisdags, i en understreckare i Svenska Dagbladet, en arg bredsida där han försökte skjuta boken i sank. Han avslutade kanonaden med att påstå att han var bitter, arg och ledsen, och fordrade att boken genast skulle dras in och makuleras. Det kommer nog inte att ske, och jag är inte riktigt lika övertygad som han om att Estrid Sigfastdotter, Ingeborg Åkesdotter och Stor-Märet Jonsdotter borde ha tagits med. Jag tror inte heller att författaren Annie Åkerhielm hör till de omistliga, som han tycker. Man kan hoppas att hon inte hörde till dem som förändrat våra liv: ”Hon kämpade energiskt mot kvinnlig rösträtt och mot demokrati överhuvudtaget. Hon hyste också stor beundran för Tyskland, nazismen och Adolf Hitler.”
Så skriver nämligen Sif Bokholm i sin intressanta artikel om henne i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon vars tusen uppslagsartiklar lätt kan läsas på nätet, på skbl.se. Det är tvåhundra av dem som nu har tagits med i boken. Javisst, urvalet hade kunnat göras annorlunda, men när man läst klart kan man alltså gå vidare till de övriga åttahundra på nätet, liksom man kan göra med andra ännu mera omfattande biografiska encyklopedier. På SBL.se finns hela Svenskt biografiskt lexikon som är drygt hundra år gammalt men ännu inte nått vägs ände. Där har man hunnit fram till Swensson (att SAOB, Svenska akademins ordbok, som varit på gång ännu mycket längre skulle ha fastnat på ordet snigel är ont förtal).
Stöd Opulens - Prenumerera!
BLF i fyra bastanta band, dvs Biografiskt lexikon för Finland, finns också utlagt på nätet, liksom det väldigaste av alla, Oxford Dictionary of National Biography med summeringar av sextiotusen levnadsöden. Det chockrosa uppslagsverket om de tvåhundra kvinnorna är hursomhelst välkommet även om man med Dick Harrison kan tycka att ett hovsamt Red. före Lisbeth Larssons namn på rygg, framsida och titelblad hade varit hederligare. Hon har skrivit förordet och inledningar till de elva underavdelningarna, alla utmärkta, men man måste bläddra fram till slutsidorna för att se att det är drygt hundra skribenter som författat merparten av boken. Och formuleringen att Kerstin Thorvalls far ”arbetade som läroverksadjunkt” visar bara att skribenten hör hemma i en nutid med obehöriga lärare. Carl XVI Gustav arbetar som kung, hans hustru arbetar som drottning, deras äldsta dotter som kronprinsessa…
ivo.holmqvist@opulens.se
