ONDSKEFULL LOGIK. “Fernández skriver lätt och flytande och med trots allt nödvändig distans till alla grymheter som begås.” Thomas Almqvist har läst Nona Fernández roman Den okända dimensionen om Chile under Pinochetdiktaturen.
Den okända dimensionen av Nona Fernández
Palabra förlag
Översättning: Ellinor Broman
I september 1973 störtades Salvador Allende efter en blodig statskupp i Chile och general Pinochet blev enväldig diktator. Tusentals chilenare flydde terrorn i hemlandet och många sökte sig till Sverige. Samma år skedde detsamma i Uruguay och några år senare även i Argentina. Vintern och våren 1976 arbetade jag som tolk på ett flyktingläger på Ronneby Brunn, där många chilenska, uruguayanska och argentinska barnfamiljer hade hamnat. De flesta av de vuxna var misshandlade och många var torterade. Under 1980-talet lindrades situationen något i Chile, samtidigt som ledande oppositionella fortsatte att utsättas för attentat. Pinochets diktatur varade i sjutton år. Först 1990 var Chile fritt igen.
1984 kliver Andrés Antonio Valenzuela Morales in på tidskriften Cauces redaktion i Santiago de Chile och vill berätta om sina erfarenheter som militär i säkerhetstjänsten. Cauce publicerar hans berättelse och förbjuds strax därefter. Myndigheterna var livrädda att hans vittnesmål skulle öppna dörren till den mörka zonen. Nona Fernández Den okända dimensionen bygger på hans vittnesmål om gripanden, tortyr och mord under Pinochetdiktaturen. Hennes roman är också en skildring om det Chile som hon växte upp i – hon är född 1971 i Santiago de Chile – men också av de motsättningar som idag råder kring hur minnet av diktaturen ska förvaltas. Chile har inte gjort upp med sitt diktatoriska förflutna.
Stöd Opulens - Prenumerera!
Fernández kallar Andrés kort och gott för ”mannen som torterade”. Hon berättar om en parallell värld, en okänd dimension, som få kände till eller som man kanske kände till men inte ville veta av. Idag finns det chilenare som förnekar att den parallella världen någonsin funnits. Den okända dimensionen är en skräckhistoria med en helt vanlig man som huvudperson. Han kunde ha varit vem som helst men hade tillhört säkerhetstjänsten. Fernández försöker sätta sig in i hur människorna på båda sidor – de torterade och de torterande – tänkte och kände men lyckas aldrig förstå alla grymheter som begicks under ganska många år. Här finns ändå en empati och en inlevelse med de drabbade människorna i ett land i kris. Nutid, dåtid och framtid smälter samman i en tidsparentes av den okända dimensionen.
Fernández skriver lätt och flytande, snabbt och med trots allt nödvändig distans till alla grymheter som begås. Hennes språkbehandling är ytterst känslig och uttrycket klart och tydligt med en sylvass skärpa. Det fanns en ondskefull logik i allt förtryck. Mycket i romanen har dokumentär prägel. Vad är det som bryter ner människans moraliska ansvar? Vad är det som gör oss till mänskliga bödlar? Chilenaren på gatan visste oftast inte vad som hände i fängelserna eller tortyrkamrarna eller ville inte veta. Den okända dimensionen engagerar mig och väcker min avsky men väcker också tankar och funderingar som inte är så lätta att frigöra sig från. Fernández roman är en närstudie i mänsklig skräck, grymhet och förtvivlan men mynnar ändå ut i en storslagen hyllning till sanningen. 2017 mottog hon det prestigefyllda Sor Juana Inéz de la Cruz-priset för Den okända dimensionen.