SAMTIDSSPANING. Den som vill mäta djupet av vår olycka gör inte dumt att undersöka bästsäljarlistan. Här finner man en katalog av tidens patologier och föreställda olyckor, teorier av alla dess slag, perversioner och sadism… och botemedel likaså. En veritabel basar av fåfängor.
Varje nasare och entreprenör med fingret i vädret vet hur man kapitaliserar på tidsandan. När Trump kom till makten sköt Orwells 1984 upp i toppen, som han brukar göra i auktoritära tider, och förlagen är inte sena med att ge ut en ny, dyrare version där någon medioker författare får lägga ut texten i förordet. Den svenska bokmarknaden är så pass sammanknuten med den amerikanska att de smittar oss med många av sina illusioner, men visst har vi våra alldeles egna! Två titlar som verkar signalera hur svenskarna känner för varandra just nu är de omåttligt populära Omgiven av idioter och syskonboken Omgiven av psykopater. Jag har alltid avfärdat Ann Heberlein och Sverigedemokraternas alarmism om svenskarnas sjunkande tillit, men något verkar ju onekligen ha hänt för att fräta sönder vänskapsbanden.
Kulturen har alltid hållit upp en förvriden spegel mot samtiden; en sorts skrattspegel där alla drag förstoras och bakgrunden försvinner i ett mentalt hyperfokus. Eftersom vi rör oss i den rena fantasins suveräna rike slipper vi vardagens krypande leda, med fakturor och dammiga makaroner bakom spisen – vardagslivets kompakta lager på lager, som ytterst strukturerar våra liv. Det här är både en förtjänst och ett lyte. Som materialist av den gamla skolan tror jag att tankarna och idéerna reser sig som en överbyggnad på en bas av sociala relationer – jag har aldrig köpt den postmoderna kritiken av den här idén – men hur förhållandet ser ut är inte alltid så lätt att se. Fantasin har en frihet vilken alltid undflyr vardagen och vår materialitet, som genom ett trollslag. Vi kan drömma oss bort till en annan värld, en annan skepnad, en annan tillvaro – därför tar ”verkligheten” underlig form i kulturen, som en skugga följer den oss i vardagen. Den flyter, förstoras, förminskas, kastas om och byter riktning. Men den står alltid i relation till vår kropp.
Så här i Trumptider vrider sig den liberala kultureliten i ångest. Timothy Snyder, en historiker vid Yale, har blivit internationella kommentariatets särskilda kelgris. En “expert på auktoritära regimer” som plikttroget serverar lättsmält kost för gapande munnar. Nu senast i Om tyranni – en bok som smickrar alla liberaler med en nattsvart läsning om våra dystra tider, men utan att ställa allt för obekväma frågor om hur vi hamnade här. Den har länge legat högt upp på New York Times lista, och rekommenderats av DN Kultur. Hos Amazon hittar vi på högsta plats Hillary Clintons nyutkomna bok, What happened, en yrvaket frågande titel, fast utan frågetecken; den flyger med drönare hem till miljontals amerikaners dörr, som balsam på en sårad själ.
Det har förstås sina risker att tolka samtiden genom bokförsäljning. Vissa titlar vilar lika tryggt på toppen oavsett samhällsklimat – människor skulle läsa deckare, böcker om hälsokost och söta djur även om Hitler återuppstod och invaderade Gotland med en armé av levande döda som reste sig från Östersjön. Men vi lever i oroliga tider. Och ”ekonomirådgivarna” och statistikerna – med hela opinionsundersökningskomplexet – kommer inte hjälpa oss att skåda framtiden. I brist på det nutida oraklet i Delfi eller djurinälvor fungerar bokmarknaden lika bra.
info@opulens.se
