DRAMATIK. “Man går igång genom att locka tre författare att ta sig an var sin rollgestalt hos Ibsen och fabulera vidare. Vigdis Hjorth i Norge ska låta Hedda Gabler återuppstå i en roman medan Klas Östergren tar sig an Hilde Wangel”, skriver Ivo Holmqvist.
”Hvorhen gik Nora da hun gik?” Den frågan har många teaterbesökare grunnat över alltsedan 1879 när Ibsens pjäs Et dukkehjem hade premiär. I slutakten bryter Nora Helmer upp ur sitt tradiga äktenskap och lämnar sin man bankdirektören Torvald. Det kan man förstå, han är trögtänkt när hon försöker förverkliga sina ideal. Vad man har lite svårare att svälja är att hon samtidigt lämnar sina barn, det är ju lite hjärtlöst. Men det ska man kanske inte haka upp sig på i ett idédrama om kvinnans frigörelse. När en upprörd tysk teaterdirektör bad Ibsen om ett alternativt slut skisserade han ett sådant men det kom visst aldrig till användning.
Snart får vi veta mer: det pigga förlaget Rosinante i Köpenhamn meddelar att man går samman med en norsk och en dansk kollega, Oktober i Oslo som alltid varit bra på att ge ut radikal litteratur, och Natur och Kultur i Stockholm, Johan Hanssons gamla skapelse för framför allt filosofi och psykologi som förnyats rejält på senare år.
Med en initial från vartdera förlaget blir det här nya samnordiska projektet NOR. Man går igång genom att locka tre författare att ta sig an var sin rollgestalt hos Ibsen och fabulera vidare. Vigdis Hjorth i Norge ska låta Hedda Gabler återuppstå i en roman medan Klas Östergren tar sig an Hilde Wangel, den frimodiga tonåringen som får Bygmester Solness att klättra alltför högt på byggnadsställningarna.
Och danskan Merete Pryds Helle diktar vidare på just Et dukkehjem. Så får vi kanske äntligen veta vart hon gick. Varifrån har man fått idén? Jag kan tänka mig att nydiktningarna av en lång rad Shakespeare-pjäser på den senaste tiden har inspirerat, de har gått mycket bra också på export. NOR är hursomhelst ett lovvärt initiativ som man önskar all framgång.
Och vad härnäst? Vilken nordisk författare ska låta guden Indras dotter i Strindbergs Ett drömspel komma ner från himlen igen till det plågsamma jordelivet där hon som advokathustru stängdes in bakom igenklistrade fönster? Vem förklarar hur livet gick vidare för Jean när Fröken Julie skurit halsen av sig med hans rakkniv? Den nordiska dramatikens möjligheter till förnyelse känner inga gränser…
ivo.holmqvist@opulens.se
