Grekiska extremhögerns dubbelstrategi var framgångsrik

VÅLDSIDEOLOGI. “Ilias Kasidiaris är visserligen dömd till tio år i fängelse, men det hindrar inte att han från sin cell leder ett nytt nazistparti.” Torsten Rönnerstrand har läst en nyutkommen bok om den grekiska nazismens historia under förra århundradet fram till våra dagar.

Gyllene Grynings uppgång och fall av Antonios Antoniadis
Carlssons Förlag

”Nu har nazismen återvänt, i form av Gyllene Gryning”, sa den svenskgrekiske författaren Theodor Kallifatides i en intervju i Hufvudstadsbladet 2014. Längre fram i intervjun tillägger han:

”Det är nästan absurt, att ett land som Grekland, som led så hemskt under fascismen är där igen. Glömskan är enda anledningen till det.”

Vad Kallifatides syftar på med orden ”Gyllene Gryning” är det grekiska nazistpartiet, som på grekiska heter Χρυσή Αυγή – dvs. chrysí, ’gyllene’ och avgí ’gryning’.

Under åren 2012-2019 var detta parti det tredje största i det grekiska parlamentet, men efter en rad spektakulära motgångar har det nu upplösts. Därför har många av dess anhängare sökt sig till andra organisationer, däribland det regerande högerpartiet Νέα Δημοκρατία (Ny Demokrati).

Under några år hade Chrysí Avgí varit ett av de mest framgångsrika nazistpartierna i Europa. Om orsakerna till det har man kunnat läsa i ett antal mycket uppmärksammade böcker av grekerna Yanis Varoufakis, Dimitris Psarras och Petros Markaris. Därtill kommer sedan en tid också en alldeles utmärkt bok på svenska. Den heter Gyllene Grynings uppgång och fall (Carlssons Förlag) och är skriven av Antonios Antoniadis, en i Sverige verksam frilansjournalist med svensk universitetsutbildning och grekiska rötter.

När Varoufakis, Psarras och Markaris skrev sina böcker tycktes Gyllene Gryning alltjämt vara på frammarsch. När Antoniadis skriver sin bok är läget emellertid ett helt annat.

År 2019 blev Gyllene Gryning bortröstat från parlamentet, och ett år senare drabbades man av ytterligare en motgång. Efter nästan fem års utredningsarbete fastslog en grekisk domstol att ledande partimedlemmar gjort sig skyldiga till politiska mord och många hundra fall av grov misshandel En av dem var Nikos Michaloliakos som lett partiet från starten 1990 och ända fram till dess upplösning 2020.

Vi hjälper författare och kreatörer att formulera sin idé, att hitta rätt tilltal och att nå ut.

Chrysí Avgí var ursprungligen namnet på en nynazistisk tidskrift som från och med 1980 började ges ut av Michaloliakos och hans meningsfränder. Kring denna tidskrift bildades efter hand en sluten diskussionsklubb för nynazister. Under 80-talet öppnade sig gruppen successivt, men det var inte förrän i samband med de första ”partidagarna” 1990 och 1992 som organisationen fick karaktär av politiskt parti med ambition att nå ut till hela samhället.

Det skulle dock dröja innan Chrysí Avgí lyckades vinna några framgångar i valen. När man gick fram med egna valsedlar fick man under de två följande årtiondena sällan mer än några promille av rösterna. Det gick inte heller så mycket bättre när partiet i EU-valen 1999 och 2004 ingick valallians med andra högergrupper som Proti Grammi eller Patriotisk Allians (PATR.S).

Det är mot bakgrund av misslyckandena i valen som vi ska se det successiva strategiskifte som Chrysí Avgí genomförde under årtiondena kring decennieskiftet. Utan att göra avkall på partiets nazistiska identitet gjorde man av strategiska skäl vissa kosmetiska förändringar som avsåg att göra partiet mer attraktivt för den grekiska allmänheten. Ett exempel på det var den så kallade ”dubbelstrategin”, som innebar att man å ena sidan sade sig ta avstånd från nazismen och dess metoder, och å andra sidan internt signalerade att man inte alls menat allvar med sitt avståndstagande

Denna dubbelstrategi låg till grund för partiledningens till synes tvetydiga inställning till medlemmarnas våldsutövning. Sålunda varvade man kategoriska förnekanden av partiets inblandning med uttalanden som förhärligade partikamraternas våldsdåd och uppmanade till nya attacker mot meningsmotståndare och invandrare.

I takt med partiets expansion pågick också en eskalering av medlemmarnas våldsutövning. Sedan millennieskiftet har Chrysí Avgí utfört många hundra attentat, ofta med svåra kroppsskador som följd. Kulmen för denna utveckling inträffade den 18 september 2013. Då mördades den 34-årige vänstersympatisören Pavlos Fyssas, rapsångare och musiker från Pireus. Två knivhugg i hjärtat tog hans liv.

Några kvarter längre bort blev han sedan nedstucken.

Fyssas hade tillsammans med några vänner tillbringat kvällen på ett café i Pireus där han systematiskt trakasserats av ett gäng nynazister. Så snart han lämnat caféet blev han omringad och jagad av ett fyrtiotal nynazister som samlats på gatan utanför, uppenbarligen för att invänta honom. Några kvarter längre bort blev han sedan nedstucken av en man som efter dådet spridde flygblad och annan propaganda för Chrysí Avgí.

Denna händelse skulle dock visa sig bli en avgörande vändpunkt. Tio dagar senare, den 28 september, arresterades partiledaren Níkos Michaloliakos tillsammans med fem av partiets parlamentsledamöter. Anklagelsen gällde inte bara delaktighet i mordet på Fyssas. Enligt förundersökningen skulle sju av parlamentsledamöterna för Chrysí Avgí ha medverkat till att bygga upp en kriminell organisation och dessutom förse medlemmarna med vapen. Dit hörde först och främst partiledaren själv, Nikos Michaloliakos, men också parlamentsledamöterna Ilias Kasidiaris, Panagiotis Lagos, Giorgos Germenis, Nikolaos Michos, Panagiotis Iliopoulos and Stathis Boukouras.

Denna förundersökning var första steget mot den mer än fem år långa process som den 7 oktober 2020 ledde till att 39 medlemmar av Gyllene Gryning dömdes till fängelse. Flertalet av dem fick mellan fem och sju års fängelse, men ledarskiktet – det vill säga Michaloliakos, Kasidiaris och Lagos – dömdes till 13 år.

När domstolen avkunnat sitt utslag utbröt spontant jubel bland de mer än 20 000 demonstranter som samlats utanför rättens lokaler i centrala Aten. Det betydde dock inte att hotet från de grekiska nazisterna skulle vara undanröjt. Ilias Kasidiaris är visserligen dömd till tio år i fängelse, men det hindrar inte att han från sin cell leder ett nytt nazistparti, denna gång kallat Greker för hemlandet (Έλληνες για την Πατρίδα). Via sin Youtubekanal sänder han föreläsningar där han sprider sin nazistiska ideologi till ett stigande antal anhängare. Därtill kommer att han under pandemin också har kunnat profitera på det starka motståndet mot vaccintvånget.