“Det är en gåtfull och svårfångad berättelse, som till stor del utspelar sig mellan raderna.” Opulens medarbetare Cecilia Persson har kommit ut med en ny roman. Vi bad Annica Hulth, som ej är redaktionsmedlem men redaktör för Uppsala universitets magasin Nya Horisonter, att läsa boken.
Taggtråd i Paradiset – en dokumentärroman av Cecilia Persson
Ord & Kulturs Förlag 2017
Cecilia Perssons roman har formen av en inre dialog, där historia blandas med nutid, fantasi med verklighet och där smärtan är den röda tråden. Som läsare gäller det att hänga med i svängarna.
Dokumentärroman står det på försättsbladet och som läsare väntar jag mig en socialrealistisk skildring, men inser snart att så inte är fallet. Det är snarare ett flöde av tankar och associationer – en ström av medvetande – och som läsare gäller det att hänga med i svängarna. Referenserna till litterära gestalter, tänkare och filosofer är många. En stor del av dem är kvinnor, som de politiska kämparna Rosa Luxemburg och Anna Sterky eller författarna Emilia Fogelklou och Victoria Benedictsson.
I romanen är den feministiska kampen lika självklar som klassperspektivet. Ganska snart rullas bilden upp av en kvinna som lever i en relation med en gift man, med allt vad det innebär av stark passion, svikna löften och förnedring. Den mannen är romanens ”du” i texterna som berättarjaget skriver under sömnlösa nätter.
Det finns en ilska i romanen, över sakernas tillstånd i världen och att livet som kvinna fortfarande präglas av underordning, motstånd och patriarkala strukturer. En ilska men också en längtan efter något annat – en livshållning där det går att fortsätta tro på framtiden utan att förlora sig i pessimism och förtvivlan över världsläget.
Samtidigt, i minnesbilder från barndomen, framträder en mörkare och mer personlig historia. Den handlar om ett arbetarbarn och en ”dårhusunge”, som lever i stor utsatthet. Just dessa stycken griper verkligen tag och är stundtals jobbiga att läsa. Här skymtar också den vuxna kvinnans smärta, med sjukhusvistelser och självmordstankar. Det är en gåtfull och svårfångad berättelse, som till stor del utspelar sig mellan raderna.
Orden flödar vidare och referenserna till författare, tänkare och även sångare blir fler och fler. Här citeras dikter och bibelverser men också låttexter av Bob Dylan och Pink Floyd, som för att skapa mening och ge tröst. Att spegla sig i dessa olika texter och livsöden blir för berättarjaget ett sätt att förstå sig själv och sin egen historia. Även som läsare får jag en hel del att fundera på.
info@opulens.se
