KVINNOKAMP. “I skuggan av det här nya, kraftigt uppblossande kvinnoföraktet är det viktigt att unga kvinnor beväpnas med den styrka de behöver för att våga ta sin rättmätiga plats.” Elisabeth Brännström har läst antologin Brev till min dotter.
Brev till min dotter
Författare: Antologi, redaktör Elcim Yilmas.
Forum förlag 2017
När Elcim Yilmas dotter var fyra år gammal stod hennes mamma i rökrutan utanför sjukhuset och ringde ett desperat samtal till sin advokat. Skälet var att hon just fått veta att hon hade en tumör i magen och en i benet. Inom två veckor skulle hon få veta mer exakt hur sjuk hon var, men inne sitt eget huvud hade hon redan fått sin dom; Tumörer betydde död och hon hade två veckor kvar att leva.
Elcim ringde först advokaten för att fixa alla praktiska problem, sedan köpte hon en hårddisk och satte sig, driven av inre förtvivlan, varje natt vid datorn för att skriva till sin dotter. Resultatet blev ett långt brev där hon berättade allt om sitt liv, utan försköningar eller ursäkter, fyllt av råd och uppmaningar som kom direkt från hjärtat.
Elcim hade turen att överleva. Efter flera operationer och cellgiftsbehandlingar tillfrisknade hon och hon förstod vikten av att ärligt och utan självcensur förbereda unga kvinnor för livet. Hon bestämde sig därför för att kontakta tolv andra kvinnliga skribenter. Det som förenade dem var att de alla hade döttrar och hon bad dem skriva ett öppet brev om kvinnors liv som det verkligen ser ut, inte som det borde vara. Resultatet blev antologin Brev till min dotter är röster från olika kvinnor från skiftande bakgrunder samlats till en kör av råd till egna och andras döttrar.
Det mest utmärkande för nästan alla skribenterna i Brev till min dotter är en ömsesidig önskan att ärligt uttrycka sin stora kärlek till barnen, även flickornas bröder får vara med på ett hörn, och att beskriva de svårigheter de själva gått igenom som barn och tonåringar. I den samlade kören av röster hittar vi kända författare, skribenter och opinionsbildare från olika bakgrunder som har det gemensamt att de alla är framgångsrika yrkeskvinnor som på egen hand skaffat sig självkänsla och kämpat sig fram till sin plats i livet. Den främsta kollektiva uppmaningen är också: Stå på dig och förminska aldrig dig själv! Du duger minst lika bra som alla andra.
Den här antologin kommer väldigt lägligt eftersom vi dag ser en inskränkning av kvinnors rättigheter på många platser i världen, bland annat i Europa och USA. Kvinnor hotas dagligen på nätet, misshandlas i hemmet eller dödas av sina egna släktingar och många är rädda för överfall och sexuella övergrepp. I skuggan av det här nya, kraftigt uppblossande kvinnoföraktet är det viktigt att unga kvinnor beväpnas med den styrka de behöver för att våga ta sin rättmätiga plats i samhället och i livet.
Förhoppningsvis kan Brev till min dotter fungera som en bro mellan kvinnor som verkligen behöver varandra. Den kollektiva välviljan hos skribenterna är uppenbar och flera livshistorier, bland annat Elcim Yilmas egen berättelse, gör det uppenbart att alla svårigheter kan övervinnas bara man vågar ta risker och tro stenhårt på sig själv.
Bidragen är av något varierande litterär kvalité men den lägsta nivån är relativt hög och budskapet är, som sagt, oerhört viktigt. En bra present från en mamma till sina barn och då tänker jag inte enbart på flickorna. Bröder mår också bra av att lära sig stötta sina systrar.
info@opulens.se
