LYRIK. Poeten Per Helge vill att vi stannar upp en stund och följer med honom ett stycke på vägen. Det gör jag gärna, skriver Bo Bjelvehammar som läst den nya diktsamlingen Folksånger.
Folksånger av Per Helge
Dikter
Rallarros förlag
Per Helge är poet och författare och har gett ut ett tjugotal böcker – poesi, lyrisk prosa och lokalhistoria. För tre år sedan utkom han med Det stora kärlet: Berättelse om en släkts livsfärder i Småland och Nordamerika. (Stadsmuseet Näktergalen, Vimmerby, årsskrift 2017). Han bor i Västerbykil i Sala kommun, nära orter som Lasjövreten och Häggebäcken. Nu är han aktuell med diktsamlingen Folksånger.
Per Helges språk är rakt och enkelt, han skriver med värme och ömsinthet, om det förflutna, om människor, om platser och om företeelser som vi inte får glömma utan bör bära med oss in i framtiden.
Några årtionden bakåt i tiden så var människornas kapital jorden och djuren. Därför gällde det att visa en aktsamhet och en varsamhet mot båda. Vi omgivna av spår från forna tiders liv och arbete. Det var ju till synes ett ändlöst arbete med jorden. Nu mitt i hösten går det bara att tänka på höstjordens tunga, oljiga stenlock. Landskapet bär spår av veck och koder hos tidigare generationer. Gester och maningar. Landsvägen var en gång mera oansenlig.
”En gång
var den en stig, där torpare kom vandrande
med enda kon i grimma från ett torpkontrakt
till nästa.”
Per Helge för genom sina episka sånger in det förflutnas närvaro, ger tillbakablickar och reflektioner. Han visar på förbindelser och länkar bakåt i tiden. Vi får försöka minnas och inte glömma människorna, platserna, företeelserna. Inte sällan var det förr i tiden så att tillstånd, rörelser och stämningar kom i cykler, livet var ett tillstånd av upprepningar och omtagningar.
Nuets sorl, mummel och upptagenhet, får inte skymma dået, det som har varit och det som skapat plattformar av hållbarhet. Vi måste bevara vår förmåga att se bakåt.
”I dikeskanten står en tvåhundraårig sten,
bara den som vet ser den, årtalet
och någons initialer nästan bortnötta av seklers väder och vind.”
I Per Helges poesi är även de små tingen värdefulla. Det innebär att en stor motorled kan jämföras med en handfull kastanjenötter eller en mossklädd sten. Han tar oss tillbaka i tiden. Poeten Per Helge vill att vi stannar upp en stund och följer med honom ett stycke på vägen. Det gör jag gärna.