PROSA. ”Det är en liten, glänsande men läskig pärla, som bara innehåller 118 sidor, men dessa är väldigt väl utnyttjade.” Så lyder Thomas Almqvists omdöme om ”Carcoma” av Layla Martínez.
Carcoma av Layla Martínez
Översättning: Annakarin Thorburn
Rámus
Layla Martínez föddes 1987 i Madrid, där hon verkar som författare, översättare och krönikör i El Salto och Última Hora. Hon driver också förlaget Antipersona. ”Carcoma” är hennes debutroman och med den förnyar hon den gotiska romanen i den spanska litteraturen. Hon visar på historiska oförrätter och socialt förtryck, när hon skriver om generationer av patriarkala monster och onda krafter. Hon ger en skoningslös bild av hur de spanska klasskillnaderna lever kvar hos dagens unga vuxna.
Carcoma är det spanska ordet för trämask, som är en insektslarv som gräver och borrar trä. Ordet används bildligt för att beskriva ett långvarigt bekymmer, som plågar den drabbade.
I ett hus på den spanska landsbygden, där en mormor och hennes dotterdotter bor, skakar väggarna och slår luckorna, när de onda andarna inte görs till viljes. De båda kvinnorna är offer för patriarkala oförrätter, diktaturers våld och fattigdom.
Mormor tillbringar sina dagar vid den ständigt puttrande grytan, talar med helgonen och håller skuggornas illvillighet på distans. ”Carcoma” är en roman om vrede och hämnd. Det går inte att skilja de döda från de levande. I Martínez värld är de magiska krafterna och andarnas värld en betydelsefull och självklar del av verkligheten. Det som händer i romanen är bortom sans och förnuft.
Huset som de båda kvinnorna bor i är hemsökt och utsatt för en förbannelse. Deras liv i nuet är ett inre kaos, som innehåller både sorg, vanmakt, skräck och ångest.
Martínez gestaltar skickligt lidande och smärta
Martínez gestaltar ondskan och äcklet inför tillvaron på ett så pass konkret sätt, att det nästan går att ta på. Berättelsen kan ibland verka lite rörig, lite undanglidande eller till och med abstrakt. Dotterdottern hatar civilgardister, präster och tjallare, som hon vill ge igen för alla oförrätter. Hon arbetar som piga åt den rika familjen Jarabo och har gjort det i tio år, från det hon var nio till det hon var nitton.
Perspektiven skiftar
Perspektivet växlar mellan mormodern och dotterdottern, vilket driver upp romanens berättartempo. Martínez är väldigt duktig på att gestalta det outsägliga lidandet och den skärande smärtan. Här finns hela tiden en obehaglig glidning från brutal realism till grotesk fantastik, som känns ytterst obehaglig. Här finns också en omisskännligt oroande underton.
Martínez har skrivit en mörk historia
Martínez skriver både inträngande och påträngande, men här finns inte ett spår av sentimentalitet. Hon skriver personligt, uppkäftigt och lite lagom provokativt. ”Carcoma” är en ytterst mörk historia, där Martínez inte ger oss mycket hopp som människor. Det är en liten, glänsande men läskig pärla, som bara innehåller 118 sidor, men dessa är väldigt väl utnyttjade.
thomas@opulensforlag.se
