OPULENSPREMIÄR. “På Stadsbiblioteket lånade vi Bernhard Nordhs kärleksromaner som glödde av romantik och underliggande erotik. Att de stod på vuxenavdelningen hindrade inte oss,” skriver Jenny Wickberg. Hennes krönikor om kultur för barn- och unga kommer att vara ett återkommande inslag i Opulens framöver.
Tre boktips:
1. ”Clownen som inte var så rolig”, av Kim Fupz Aakeson och Stian Hole. Clowner ska vara roliga anser cirkusdirektören. Det är inte clownen Dummy, som därför ska få sparken. Efter några förnedrande konster i hopp om att locka fram skratt vinner Dummy på det som är hans egentliga förmåga – att väcka medkänsla. Fint illustrerad bok om vikten av att bry sig om andra. Alfabeta. 3-6 år.
2. ”En duktig hund”, av Meg Rosoff. Familjen Peachey flyttar och Betty måste byta skola, vilket gör henne orolig och nervös. Som alltid är det hunden McTavish som löser problemen. Det är den fjärde delen i serien om en trivsamt okonventionell familj med tre barn och en väldigt intelligent hund. En stänk filosofi finns alltid med. Lilla Piratförlaget. 6-9 år.
3. ”Gips” av Anna Woltz. Berättelsen om 12-åriga Fitz går i full galopp från start till mål, där huvudpersonen tillsammans med några nyvunna vänner hinner förändra livet för flera under ett par intensiva dagar på sjukhuset. Samtidigt som läsaren dras genom den ena spännande händelsen efter den andra avhandlas viktiga ämnen som rör tonår och familjerelationer. Lilla Piratförlaget: 9-12 år.
Ungdomslitteraturen i Sverige är på tillbakagång. Rent numerärt alltså. När det kommer till kvalitet har den nog aldrig varit bättre. Många ungdomsböcker som ges ut idag är njutbara även för vuxna. Det är en omvänd situation mot när jag var i tonåren och letade bland vuxenböcker för att hitta något spännande.
I Svenska Barnboksinstitutets årliga genomgång av barn- och ungdomslitteraturen syns nedgången. Samma tendens noteras i Svenska Förläggarföreningens rapport ”Läsandets årsringar”. Svenska tonåringar läser allt mindre och alltmer sällan av lust. Det är sorgligt. De går ju miste om så mycket.
Jag har som recensent läst ungdomslitteratur, parallellt med de böcker för vuxna som jag också sätter i mig. De förra läser jag i tjänsten, och de senare av lust. Men om jag ska räkna upp böcker jag läst de senaste åren som lever sig kvar i mig för att de gjort intryck, finns flera ungdomsböcker med bland dem som dyker upp i huvudet.
Ett exempel är ”Slutet” (Rabén & Sjögren) av Mats Strandberg. Jag läste den inför en intervju med författaren och är glad för att den hamnade i min väg. ”Slutet” är en dystopi, en genre som jag normalt inte gillar. Men känslan i den var så stark att jag sträckläste.
”Mitt hjärta borde slå någon annanstans” (Lilla Piratförlaget) av Mia Öström är en nutida ”Räddaren i nöden” av J D Salinger, fast med en svensk landsortsflicka i huvudrollen. Ok, den kvalar kanske inte in på listan över framtida klassiker, men är helt klart läsvärd med både fart, känsla och humor. Och fler exempel finns.
Att läsa ungdomsböcker som vuxen väcker både tankar och känslor. Ungdomens kval tycks vara mer eller mindre konstanta över tid. Klädmode och musiksmak ändras från generation till generation, medan högstadieårens konflikter framstår som oföränderliga. Det är viktig en tid i våra liv som, på gott och ont, bidrar till hur vi formas som vuxna individer.
Barn- och ungdomslitteratur delas in i kategorier efter ålder. En nyutkommen bok som hamnar i skarven mellan två sådana är ”För att vi hör ihop” (Alfabeta bokförlag) av Klara Krantz. Den handlar om den stora sorgen efter en vän som har dött och om att balansera mellan barn och tonår, med en vuxenvärld som vill men inte alltid kan förstå.
Boken rekommenderas för 9-12 år. Enligt mig passar den bäst för 11-14 år, vilket är en kategori som inte finns. Det är inte för sorgen i den, utan för den sexuella lust som gror i huvudpersonens pubertetskropp som nog få nioåringar är redo att ta till sig.
Men vad vet egentligen jag? Det var Stadsbiblioteket som lockade mig och mina vänner att på mellanstadiet ta bussen från stadsdelen där vi bodde i Lund, till stadens centrum. Där lånade vi Bernhard Nordhs kärleksromaner som glödde av romantik och underliggande erotik. Att de stod på vuxenavdelningen hindrade inte oss. Där fanns inte heller någon vuxen som pekade ut vad det var för böcker vi egentligen borde läsa.
Några år senare plöjde jag igenom mina föräldrars bokhylla. Där läste jag högt som lågt, svårt som lätt. Bland de författare jag hade läst innan jag gick ut högstadiet fanns både Henry Miller och Aleksandr Solzjenitsyn.
1. ”Clownen som inte var så rolig”, av Kim Fupz Aakeson och Stian Hole. Clowner ska vara roliga anser cirkusdirektören. Det är inte clownen Dummy, som därför ska få sparken. Efter några förnedrande konster i hopp om att locka fram skratt vinner Dummy på det som är hans egentliga förmåga – att väcka medkänsla. Fint illustrerad bok om vikten av att bry sig om andra. Alfabeta. 3-6 år.2. ”En duktig hund”, av Meg Rosoff. Familjen Peachey flyttar och Betty måste byta skola, vilket gör henne orolig och nervös. Som alltid är det hunden McTavish som löser problemen. Det är den fjärde delen i serien om en trivsamt okonventionell familj med tre barn och en väldigt intelligent hund. En stänk filosofi finns alltid med. Lilla Piratförlaget. 6-9 år.3. ”Gips” av Anna Woltz. Berättelsen om 12-åriga Fitz går i full galopp från start till mål, där huvudpersonen tillsammans med några nyvunna vänner hinner förändra livet för flera under ett par intensiva dagar på sjukhuset. Samtidigt som läsaren dras genom den ena spännande händelsen efter den andra avhandlas viktiga ämnen som rör tonår och familjerelationer. Lilla Piratförlaget: 9-12 år.
info@opulens.se
