KROPPEN. Jenny Wickberg konstaterar att vi lever i en orolig tid men också att vi börjar titta på våra kroppar på ett nytt vis. Om det fenomenet handlar hennes krönika. Men som vanligt får vi också några fina boktips.
Boktips: 1. ”Azins längtan”, av Peimaneh Mollazehi och Lotta Geffenblad. Fågelungen Azin längtar efter att lära sig att flyga, men föräldrarna säger bestämt nej. Det är förbjudet att vara i luften, för det har Ugglan bestämt. Genom vännen Salman får Azin titta i en förbjuden bok, där fåglarna flyger. En vältajmad publicering av en bilderbok som på ett fantasieggande sätt berättar om livet i en diktatur, om kulturens kraft och om hur en diktator kan störtas. Slutet inger hopp och livsglädje. Bilderna växlar mellan ljus och mörker på ett spännande sätt. Ålder: 3-6 år. Förlag: Lilla Piratförlaget.
2. ”Bettan”, av Marie Norin och Elisabet Ericsson. Bokens tre personer är alla unga kvinnor. Huvudpersonen bor ensam när Bettan knackar på en dag. Det utvecklas till en berättelse om en vänskap som inte håller, och där det lyckliga slutet blir att jaget är ensam kvar med en hund. Historien berättas med färgglada bilder och kortfattad text. Poängen i böcker om vänskap brukar vara att vinna vänner. ”Bettan” särskiljer sig då den lyckliga utgången är en hyllning till det enkla – och ensamma – livet. Ålder 3-6 år. Förlag: Alfabeta.
3. ”Bad girls”, av Jennifer Mathieu. I Houston, Texas, lever 15-åriga Evie i en värld som präglas av segregation. Året är 1964 och ett människovärde sätts både utifrån hudfärg och var man bor i staden. Navet i Evies värld är kretsen av nära väninnor. Det är en berättelse om svek och lojalitet, styrka och mod. En bladvändare, där man på köpet får en resa tillbaka till en inte alltför avlägsen tid när en ofrivillig graviditet var det absolut värsta en flicka kunde råka ut för. Ålder: Unga vuxna. Förlag: Gilla böcker.
Ett krig har startat i Europa. Klimatkrisen närmar sig kokpunkten och vi har just ridit ut en pandemi. Det är många och stora saker som står på spel. Och vad gör vi då i vårt hörn av världen?
Vi gör ju såklart många olika saker på en gång. En del vettiga, andra mer ovettiga. Men en ny trend är att vi börjar titta på våra kroppar på ett nytt vis.
På teve kommer/sänds en serie om ätstörningar. Programmet Hallå doktorn ägnar ett program åt fenomenet. Fotografen Linda Unnhem gör en utställning där människor fått klä sig i de för små kläder de envist behållit i garderoben, i hopp om att en gång kunna återfå sin tidigare storlek. Detta sker samtidigt som Karolina Ramqvist hyllas för sin roman på temat mat, minnen och känslor.
Att problemet ätstörningar är i fokus är en tydligt. Men det finns också tecken på att den mulliga och feta kroppen är på väg att ta plats. Det syns i antalet modeller som inte är pinnsmala. Och i barnlitteraturen, där kropp och vikt skildras på nytt sätt.
Årets bokprovning, ett arrangemang av Svenska barnboksinstitutet där de studerar teman och trender i det föregående årets utgivning av barn- och ungdomsböcker, har presenterats. 2021 gavs det ut över 2 000 böcker inom området och där ryms givetvis mer än en trend.
Svensk barnlitteratur blir alltmer svensk i meningen att andelen översatt litteratur minskar. Det finns flera skäl till det. Ett är att det är dyrt att översätta. Två andra är att utländsk barnlitteratur ibland innehåller värderingar som känns främmande i vår del av världen samt att det skrivs mycket på svenska.
Bokfloden är som bredast och djupast när det gäller mindre barn. Utgivningen av ungdomsböcker, där jag tycker att det idag skrivs mycket bra, ligger på en lägre nivå. Förlagen är måttligt intresserade av genren eftersom det är dålig lönsamhet i den. Unga idag läser dessutom lite litteratur.
Barnböcker skrivs och ges ut av vuxna och där finns alltid ett drag av fostran i det. Medan feel good-litteraturen för vuxna blommar så finns det inget motsvarande för de unga. I barnböckernas värld vill man rusta sina läsare inför livet. De läsande barnen får redskap som ska hjälpa dem att hantera klimatkrisen, både konkret genom en hållbar livsstil och mentalt genom att hantera sin rädsla.
Årets bokprovning visar att frågor som rör rasism och hbtq etablerat sig som en naturlig del i svensk barnlitteratur.
En ny trend är flickor som håller ihop och hjälper varandra. De numera typiska uppställningen med en flicka och en pojke som huvudpersoner har kompletterats med böcker där flera flickor står i centrum.
När jag läste en kurs i barn- och ungdomslitteratur på 80-talet så fick vi veta att det fanns fler pojkar än flickor som huvudpersoner, eftersom det sålde bättre. Innan dess fanns ju pojk- och flickböcker, så utvecklingen när det gäller jämställdheten rör sig tydligt framåt.
Nu har också den feta kroppen gjort intåg. Ett exempel är serien ”Nakna rumpor”, där rumporna på bilderna ofta är stora och runda och där magarna pryds av valkar.
Ett annat exempel är Niclas Christophers ungdomsroman ”Loosing big or looping everything”. I en dramatisk dystopi får man följa huvudpersonen, den överviktiga Xerena, som dras in i dokusåpan där man tvingas att banta med livet som insats. Bokstavligt talat. Det är inte få som får sätta livet till i boken. Del två i den planerade serien om tre kommer i början av sommaren.
En mer kritisk syn på det som har med kropp och vikt att göra känns rimligt i en tid när hälsotrenden nästan blivit till något religiöst. Det är också rimligt att vi i en tid när allt omkring oss känns osäkert borde fokusera på vårt privata välmående.
Vi är inte alla stöpta i samma form. Det är dags att acceptera att en del av oss är runda om baken, utan att därför vara ohälsosamma. Andra kan inte tänka för mycket på kropp och vikt utan att bli sjuka av det. Vi kan sedan ägna våra krafter åt att ta hand om de stora problemen på vår jord.
Boktips: 1. ”Azins längtan”, av Peimaneh Mollazehi och Lotta Geffenblad. Fågelungen Azin längtar efter att lära sig att flyga, men föräldrarna säger bestämt nej. Det är förbjudet att vara i luften, för det har Ugglan bestämt. Genom vännen Salman får Azin titta i en förbjuden bok, där fåglarna flyger. En vältajmad publicering av en bilderbok som på ett fantasieggande sätt berättar om livet i en diktatur, om kulturens kraft och om hur en diktator kan störtas. Slutet inger hopp och livsglädje. Bilderna växlar mellan ljus och mörker på ett spännande sätt. Ålder: 3-6 år. Förlag: Lilla Piratförlaget.
2. ”Bettan”, av Marie Norin och Elisabet Ericsson. Bokens tre personer är alla unga kvinnor. Huvudpersonen bor ensam när Bettan knackar på en dag. Det utvecklas till en berättelse om en vänskap som inte håller, och där det lyckliga slutet blir att jaget är ensam kvar med en hund. Historien berättas med färgglada bilder och kortfattad text. Poängen i böcker om vänskap brukar vara att vinna vänner. ”Bettan” särskiljer sig då den lyckliga utgången är en hyllning till det enkla – och ensamma – livet. Ålder 3-6 år. Förlag: Alfabeta.
3. ”Bad girls”, av Jennifer Mathieu. I Houston, Texas, lever 15-åriga Evie i en värld som präglas av segregation. Året är 1964 och ett människovärde sätts både utifrån hudfärg och var man bor i staden. Navet i Evies värld är kretsen av nära väninnor. Det är en berättelse om svek och lojalitet, styrka och mod. En bladvändare, där man på köpet får en resa tillbaka till en inte alltför avlägsen tid när en ofrivillig graviditet var det absolut värsta en flicka kunde råka ut för. Ålder: Unga vuxna. Förlag: Gilla böcker.
jenny.wickberg@opulens.se
