SKÄRSKÅDAR. Med Brev från en cell fortsätter Johansson på ett mycket uppriktigt sätt att skärskåda vårt svenska samhälle, skriver Thomas Almqvist.
Brev från en cell av Henrik Johansson
Federativs Förlag
Henrik Johansson verkar som författare, kritiker och skrivpedagog. Han debuterade 2013 med romanen Av kött och blod, som är en häftig blandning av klassisk arbetarroman och modern deckare med skräckinslag. Sedan kom novell- och diktsamlingen Johanssons liv, arbetsglädje och återuppståndelse och romanen Raya, där frågan ställs om arbete ska ses som en rättighet, ett privilegium, en motståndshandling eller som ett frivilligt uppoffrande. Han var också redaktör för Föreningen Arbetarskrivares uppmärksammade antologi Jag har tänkt mycket på oss och våra utmattade kroppar. Johansson ses som en förnyare av arbetarromanen.
Brev från en cell är en roman om socialt arv, sociala rörelser och om hur flykt och strävan kan mötas i en skärningspunkt under några höstmånader i Malmö, år 2000. Patrik Pánik dras med i Reclaim the Streets protester, som sprider sig över hela landet. Rörelsen kritiserar det samhälle som alltid svikit och Patrik, som levt sitt liv i ständig konfrontation, hittar äntligen ett sammanhang, där motståndet blir till en kollektiv kraft. Ungdomarna känner sig bestulna. Man har tagit gatorna från dem, fyllt dem med reklam, fula gallerior och dyra uteserveringar, dit de bara är välkomna som konsumenter. Reclaim the Streets slutliga mål är ett samhälle utan rasism, sexism och homofobi. De vill visa upp ett Malmö som finns under den kommersiella ytan, ett Malmö som dansar och ler.
Patrik hatar alla auktoriteter och triggas av att det alltid är han som får stryk, både bildligt och bokstavligt. Han bär på ett uppdämt hat från barndomen och det var tur att han inte blev straffmyndig förrän fyllda 15. Gatan var hans hem. Med ett destruktivt sinnelag gör han uppror mot hela sin hopplösa situation och eländiga uppväxt. Han skildras som det omedvetna, olycksdrabbade och kuvade offret för ett samhälle som är godtyckligt och kontrollerande. En stor del av romanen handlar om hans tid i isoleringscell i häkte och hur han långsamt bryts ner där. Johansson iscensätter en konfrontation, där Patrik tvingas göra upp med sin föreställning om den egna identiteten.
Handlingen i romanen är verklig nog för att ge ett intryck av trovärdighet. Här finns en renskalad tydlighet som är en förutsättning för att romanen ska fungera och Brev från en cell är egentligen en ganska häpnadsväckande historia, full av djup insikt och stor originalitet. Johansson skriver djärvt och kompromisslöst med en litterär ambition att röra om ordentligt i grytan. Han fortsätter att skriva rappt och effektivt, som han även gjort i sina båda tidigare romaner. Brev från en cell blir för mig till en ärlig reflektion kring vad Reclaim the Streets står för. Varje generation har sin strid att utkämpa och måste då uppfinna sina egna vapen och strategier.
Patrik åtalas för grov allmänfarlig vårdslöshet och förberedelse till grov misshandel. Han ser inte något slut på alla konspirationer som styr hans liv. Alternativet är att hålla käft och det är egentligen inget alternativ. Johansson har lärt sig mycket av Kristian Lundberg, en annan duktig Malmöskildrare. Båda vill synliggöra ett Sverige, som vi inte gärna vill kännas vid. Med Brev från en cell fortsätter Johansson på ett mycket uppriktigt sätt att skärskåda vårt svenska samhälle.
thomas@opulensforlag.se
