NOVELLTÄVLING. I tisdags lanserade Opulens tillsammans med vår ägare Ekström & Garay förlag årets novelltävling. Under de drygt tre år vi gjort kulturmagasinet har vi märkt att många av våra läsare skriver själva och nu hoppas vi att fler av er ska komma ut ur författargarderoben.
En del skriver för att de älskar att göra det. Andra för att de av en eller annan anledning känner att de måste. Jag tillhör tyvärr sedan många år den senare kategorin. Som skrivande journalist var det länge ett lönearbete och finns det inte en deadline kommer det fortfarande sällan något ur min penna. Men som för så många andra brödskribenter började det förstås i den andra änden, av ren lust.
Jag och Opulens webbtekniker Ulf Öhlén är uppvuxna på samma gata och har gjort en del tidningar tillsammans genom åren. Från ungdomens rollspelsfanzines till tidskrifter i vuxen ålder. Men det började med just noveller.
Jag och Ulf har till och med en gemensam novellsamling som vi skrev i tonåren. Ett manus som torde ligga i någon bananlåda i min källare. Vi kallade samlingen för Den stora röda. Inte för att vi var maoister, för det var vi inte, utan för att dessa tippex-kladdiga, maskinskrivna blad helt enkelt är samlade i en röd pärm i A4-format. Det har gått några decennier sedan jag läste novellerna senast men jag är ganska säker på att vi inte sitter på ett outgivet mästerverk.
För även om jag inte minns vad berättelserna handlade om så har jag en tydlig bild av att vi lät oss inspireras av det vi för stunden läste. Så där lär nog finnas helt ogenerade försök till plagiat av såväl Guy de Maupassant som av Edgar Allan Poe och Karen Blixen. Någon av dessa historier memorerade jag mer eller mindre och skrev sedan ned den på nytt när det var uppsatsskrivning i skolan. Inga mästerverk som sagt men när min svensklärare Bengt Jonson inför hela klassen rosade just denna berättelse och läste den högt så växte jag någon decimeter.
För nog kan man växa av att skriva skönlitterärt, såväl prosa som lyrik. Faktiskt även utan positiv respons eftersom det i grunden ju handlar om att sätta ord på sina egna tankar. Vilket inte står i motsättning till att man ibland tvingas sno en formulering eller kanske en hel språkdräkt.
För oss i redaktionen är det oavsett om vi hinner återkoppla eller ej alltid ett privilegium att få ta del av era alster. Så tack till alla er som skickat in till vår prosa & poesi-avdelning och som deltagit i våra återkommande novelltävlingar under de här åren. Hoppas ni också vill vara med när vi nu drar igång vad vi kallar ”Sveriges största novelltävling”. Och särskilt önskar jag att ni som ännu inte tryckt på sänd-knappen nu ska komma till skott.
info@opulens.se
