CORONANORMALITET. Zygmunt Bauman var en av våra skarpaste tänkare och krititiker kring begreppet modernitet. En av de röda trådarna i hans tänkande var att kriser och mörka tilldragelser i historien och hur dessa hanterades innehöll ett korn av föregående tiders normalitet. Så om vi ser på Coronarestriktionernas grad av normalitet, det vill säga betraktar världen med Baumanska ögon, vad ser vi då?
Bankerna har redan velat slippa se din nuna över huvud taget, så nu har de sina svepskäl för att stänga ytterligare och med floskler om flexibilitet och bekvämlighet lagt mer på ditt appblippande.Tror du i din vildaste fantasi att de redan snåla öppettiderna ökas när pandemins tröstlösa bedrövliga mantra ”stängt, stängt, stängt” är över? IKEA:s massutfodringsrestaurang med redan slimmade smarta vinstuträkningar har nu äntligen kunnat spola bort de som bara satt och hängde lite irriterande länge med en kopp kaffe och inte var hurtiga lyckliga konsumenter.
Gigekonomin har redan anlagt en diabolisk fin retorik om flexibilitet och nya arbetsformer och jublar i buskarna över ett virus som sköter gallringen mellan svag och stark. Kvacksalverisfären som kallar sig för ”alternativ hälsa” har redan konsoliderat sig och låter oss veta att det bara är att hålla sig frisk, stark och leende som en kristdemokrat på knark så kommer du klara dig. Eller som det egentligen är: hålla dig levande för att utgöra kanonmat åt en nyliberalism som i linje med hur Ernst Jünger betraktade första världskriget ser Covid-19 som ett heroiskt reningsbad.
Jesper Nordström
