KOMMUNIKATION. Vi behöver inte bege oss ut i rymden för att förstå problemet med att kommunicera med andra varelser som inte är människor, skriver Mathias Jansson.
Om vi får besök av utomjordingar, hur ska vi då kunna kommunicera med dem och skulle vi ens kunna förstå dem? Filosofen Ludwig Wittgenstein hävdade i boken Filosofiska undersökningar (Philosophische Untersuchungen) att om ett lejon kunde tala så skulle vi ändå inte kunna förstå det. Wittgenstein ansåg att språk inte var något universellt. Har man inte samma begreppsvärld eller en gemensam uppfattning av verkligheten så kan man inte heller förstå varandra.
Det är rimligt att anta att en rymdvarelses verklighetsuppfattning skiljer sig markant från en människas. Men vi behöver inte bege oss ut i rymden för att förstå problemet med att kommunicera med andra varelser som inte är människor. Vi har till exempel inte kommit speciellt långt med att förstå och kommunicera med andra arter på jorden. Vi vet inte vad fåglarna kvittrar om eller vad hunden säger när den skäller, trots att vi människor levt tillsammans med dem i tusentals år. Växter och träd kan kommunicera med varandra genom ett avancerat nätverk av svampar under marken och insekter använder sig av dofter för att kommunicera, men vi kan inte prata med dem trots att vi lever på samma planet. Det finns också ett antal utdöda språk som talats i mänsklighetens historia som vi inte kan tolka trots att det finns en del bevarade texter kvar. Det är ändå texter skrivna av människor för några tusen år sedan som intellektuellt och kulturellt inte skiljer sig så mycket från oss. Så om vi skulle motta ett meddelande från rymden är det inte självklart att vi skulle kunna tolka och förstå det.
Men det finns naturligtvis en hel del idéer på hur vi kan försöka att kommunicera med rymdvarelser. Vi skulle kunna använda oss av musik för att göra oss förstådda som i Stephen Spielbergs film Närkontakt av tredje graden (1977). Där står forskarna i slutet av filmen och jammar i en fantastisk ljusshow tillsammans med rymdskeppet som lär sig att kommunicera med oss. Det är som Electric Banana Band sjunger i låten ”Banankontakt av tredje graden”: ”Banankontakt är vår takt / Och vår kontakt är er takt / Och samma takt är tretakt”.
Vi vet själva hur svårt det kan vara att lära sig ett nytt språk och vilka missförstånd som kan uppstå i kommunikationen med andra.
Man kan ju också prova med ljussignaler som i filmen Independence Day (1996) då en militärhelikopter i operation ”Welcome Wagon” flyger fram till rymdskeppet och börja signalera med hjälp av en ljusbrygga. Rymdskeppet reagerar på ljussignalerna och öppna sina portar och skjuter ner helikoptern. Det som vi såg som ett fredligt meddelande tolkade de kanske som en förolämpning? För även om vi använder samma språk betyder det inte att vi förstår varandra. Vi vet själva hur svårt det kan vara att lära sig ett nytt språk och vilka missförstånd som kan uppstå i kommunikationen med andra.
I filmen Arrival (2016) kommunicerar rymdvarelserna, som kallas för Heptapods, med hjälp av kalligrafiska cirklar som de målar upp i bläck och som forskarna försöker tolka. Symboler verkar vara ett vanligt sätt att kommunicera med rymdvarelser på. Utomjordingar envisas till exempel med att förstöra våra vetefält genom att skapa stora symboler som bara är synliga från himlen som i filmen Sign (2002). Under historiens gång har vi själva använt oss av olika symboler som hieroglyfer, så varför skulle inte rymdvarelserna kunna ha ett språk som liknar våra färgglada emojis?
Men även om språk inte skulle fungera så menar vissa forskare att vi istället skulle kunna hitta en annan universell grund för vår kommunikation och då pekar man på matematiken. I filmatiseringen av Carls Sagans Contact (1997) så mottar mänskligheten ett krypterat meddelande från rymden. Med hjälp av primtal kan meddelandet tolkas och det visar sig vara en maskin för att resa i rymden. När vi äntligen får träffa varelserna sker det i en artificiell verklighet, en trygg miljö som vi känner igen och de tar formen av en människa som pratar engelska(!). Så man undrar förstås varför de skickade oss en ritning kodad med primtal då de kunde ha använt vanlig engelska från början!? Men det är kanske inte så konstigt att forskare inom naturvetenskapen förespråkar primtal, talet pi och andra matematiska begrepp som ett universellt språk som alla andra varelser i universum förstår.
En humanist skulle tycka det var mer naturligt att rymdvarelser kommunicerade med andra uttryck som rörelser, ljudvågor, lukter eller färger. Tänk dig rymdvarelser som kommunicerar genom att dansa eller prutta (släpper ut olika dofter) eller att deras kroppar ändra färger och blinkade som en julgransbelysning när de talade.
Vi har också försökt att skapa nya språk och funderat på hur rymdvarelser och andra fantasiväsen skulle kunna kommunicera. Det mest kända exemplet är nog klingonska från serien Star Trek. Det har växt från några repliker till ett levande språk som människor kan tala med varandra med. Men det går inte att komma ifrån att alla dessa konstruerade språk, om det så är klingonska eller sindarin, som alverna i Tolkiens Sagan om ringen talar, begränsas av de ljud som våra strupar kan frambringa och de kunskaper vi har om andra mänskliga språk. Vi kommer inte undan med att vi är fångna i vår egen föreställningsvärld och det inte går att skapa ett språk som är helt väsensskilt från det mänskliga psyket. För även om vi har en livlig fantasi så är det nog som Wittgenstein säger att vi är fast i vår egen begreppsvärld.
Vissa har löst språkproblemen i universum på ett mer praktiskt sätt. Vi behöver inte kommunicera med rymdvarelserna eftersom det finns maskiner eller andra varelser som tolkar åt oss. I Douglas Adams romanserie Liftarens guide till galaxen får huvudpersonen Arthur Dent en liten babel-fisk instoppad i örat. Fisken översätter alla universums språk åt användaren. I Star Wars har droiden C-3PO en praktisk biroll, eftersom droiden kan tala 6 miljoner språk kan den hjälpa till att lösa de flesta kommunikationsproblemen som uppstår längs vägen. Har vi tur så är rymdvarelserna som vi träffar på bättre utvecklade än vi och har med sig en maskin eller annan varelse som kan tolka mellan oss. Det kan ju förstå bli ett riktigt antiklimax om varelserna precis som i filmen Contact, och andra SF-filmer, visar sig kunna tala perfekt engelska.
info@opulens.se
