I FOKUS. Fem korta, aktuella kulturtips från Opulens kritiker. Under titlarna hittas länkar till recensionerna i sin helhet.
1. MUSIK
Dear America med Eric Bibb
Recension av Thomas Wihlman
Eric Bibb är en enastående musiker, med massvis med musikaliska erfarenheter, ett otal släppta album (då både solo och tillsammans med andra), kanske en bluesmänniska, vidsynt som musiker. Grammynominerad. Dessutom uppväxt i en miljö där både Bob Dylan och Martin Luther King förekom. Dear America är hans nya album.
Det är snyggt i många bemärkelser, också lite nedtonat och laidback. Den tunga bluesen får man leta efter någon annanstans. Kanske är detta både albumets svaghet och styrka, den håller sig till en tydlig inriktning. Möjligen är ”Love’s Kingdom” lite annorlunda, den för lite tankarna till Motown, till The Temptations, Marvin Gaye, Smokey Robinson. Ett album med musikalisk perfektion.
2. TV-SERIE
Squid Game
Recension av Christoffer Andersson
Netflix
Koreansk skräcksuccé där svåra frågor om pengar och humanitet ställs på sin spets. På en hemlig ö någonstans kring Sydkorea spelas ett spel dit mycket fattiga och mycket skuldsatta personer erbjuds att komma för chansen att vinna en ansenlig summa pengar (45,6 miljarder sydkoreanska won [= ca 340 miljoner kronor]). Vad spelet går ut på får de veta först på plats: sex barnlekar från sydkoreanskt 70- och 80-tal där eliminering betyder död.
I Squid game kastas publiken ideligen mellan känslor av bitande skräck och svidande svek. Det är bara en anledning till att serien har gjort storsuccé.
3. FILM
Listen i regi av Ana Rocha de Sousa
Recension av Lena Torquato Lidén
Ana Rocha de Sousas spelfilm Listen är ett fruktansvärt verkligt och gripande porträtt av två portugisiska föräldrar i London som kämpar mot de sociala myndigheterna som omhändertar deras barn.
Jota och Bela jobbar båda svart för att försörja sin 12-åring Diego, den döva lillasystern Lucia och bebisen Jessie. När filmen börjar har Diego feber och Lucias hörapparat har gått sönder. Skolan kopplar ihop det med blåmärken på hennes rygg och vad de tror är ett hembesök av socialen för att få mer stöd blir istället ett brutalt omhändertagande där barnen tas ifrån de förtvivlade föräldrarna.
Det är inte svårt att känna hur ens egen kropp sköljs över av sorg och ilska inför scenerna med de desperata föräldrarna. Här skildras hur stark lusten att uttrycka sig kan vara även för den som befinner sig i ett fruktansvärt krisläge. Kanske är det uttrycksbehovet som ändå gör den bitvis ångestridna berättelsen uthärdlig.
4. TEATER
Tillbaka till Reims av Didier Eribon
Recension av Lena S Karlsson
Dramaten
I den självbiografiska Tillbaka till Reims bjuder Didier Eribon publiken på en resa bakåt i tiden, till barn- och ungdomen och sin hemstad, där livet präglades av fattigdom, alkoholism och total avsaknad av kultur. Nu spelas en aktuell version i regi av Thomas Ostermeier på Dramatens Lilla scen.
Scenbilden består av en musikstudio, med en filmduk där en fiktiv dokumentär rullar i fonden, baserad på Didier Eribons kommentarer och speakerrösten. Till den tomma studion kommer en skådespelerska, Lena Endre, som ska spela in en voice over till den dokumentär som ska gestalta Didier Eribons resa mot det förflutna.
Tillbaka till Reims är en ovanlig föreställning där det autentiska spelar stor roll och fler frågor ställs än besvaras. Det resulterar i en föreställning som lever kvar lång tid efteråt. Ett spännande möte mellan dokumentär och traditionell teater.
5. FOTOBOK
Hemmakontor av Daniel Nilsson
Recension av Mathias Jansson
Bokförlaget Arena
En sak vi kommer att komma ihåg av coronapandemin är de utmaningar som följde med att plötsligt tvingas jobba hemifrån och skapa ett eget hemmakontor. Den Malmöbaserade frilansfotografen Daniel Nilsson har i fotoboken Hemmakontor dokumenterat denna speciella situation som många fick lov att anpassa sig till.
Daniel Nilsson varvar i boken fotografier från olika hemmakontor med korta intervjuer som berättar om hur personen kom på just den där ”geniala” lösningen på sitt hemmakontor. Såväl texterna som bilderna är intressanta och roliga.
Hemmakontor är en fantastisk dokumentärskildring över en väldigt annorlunda tid i modernt arbetsliv. Det är en bok som jag tror alla kommer att känna igen sig i och igenkännande dra på munnen över de olika lösningarna – eller irriterat utbrista ”varför tänkte jag inte på det?”.
