KONFLIKT. Det verkar som om vår civilisation ständigt kastas mellan upplysning och romantik och att det pågår en evig konflikt mellan dessa. Se bara på frågan om nationen. En rationell analys bygger självklart på medborgarskapet. Har man medborgarskap så är man medlem av nationen och har lika rättigheter och skyldigheter som övriga medborgare. Staten kan inte, enligt Regeringsformen, hindra en medborgare från att lämna landet eller från att komma tillbaks till detsamma. Det går inte heller att fråntaga någon medborgarskapet.
Nu höjs röster för att nationen egentligen tillhör någon etnisk eller religiös grupp och inte dess medborgare. I Ungern är det magyarerna som gäller och i Israel, enligt den nya nationalitetslagen, är staten primärt till för endast en religiös eller etnisk grupp. I Indien har hindunationalisterna makten vilket medför uppenbara problem för övriga minoriteter. I Sverige förklarar SD att samer och judar egentligen inte är svenskar, trots deras svenska medborgarskap. Denna form av etnisk mysticism med rötter i något så metafysiskt som folksjälen har sina rötter inom romantiken och under sent 1800-tal härjade den som värst i vårt land under beteckningen nationalromantik.
Vi som inte delar dessa konservativa eller snarast reaktionära strömningars ideal måste åter lyfta fram upplysningen och proklamera principen om alla människors lika värde och att staten tillhör dess medborgare och inte någon speciell etnisk eller religiös grupp.
Anders Kjellström
