Dikter av Ylva Gripfelt i klartext

Kultur.

 

 

 

 

Fönstret blänker till och stängs igen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Gården mörknar

trädet, berget

 

Pappa står på golvet   mitt i rummet

mycket stilla

som om han håller andan

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det trummar i gårdsplanen

 

Brunt vatten droppar, studsar genom mjuka ringar

Trummar högre, tätare

 

Och vinden far upp över huset, kastar sig i molnen och sliter isär dem i en blixt

Hela himlen skakar Fältet håller sig nere

Bergets rygg ligger blottad i den råa vätan

 

Huset drar sig samman i sitt mörker

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi sitter tysta

 

Katten dricker i köket, jag ser i pappas nacke

ensam, kal –

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tidigt nästa morgon innan vi hunnit ut skjuts solen upp i en båge

 

Gräset tjuter

Skuggorna skopas in under trädet, berget, buskarna

 

Landskapet lättar, en bit från marken

 

Då öppnar jag dörren och går ut på gårdsplanen

hör öronen fyllas av det vita ljuset

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag springer och fåglarna slår upp

 

Ur det höga gräset kommer en djup värme

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

På kvällen tar jag hinken ut på gården som pappa säger åt mig

 

Bakom huset hörs ett prassel

 

Jag ser på himlen, mörkblå och upplyst vid skogens kant

och jag tänker

hela tiden det

jag inte får säga

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Idag, börjar pappa

 

Jag ser i händerna

 

Katten pressar ryggen mot min sida

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi gör de sista sakerna

sen är det natt

 

I köket öppnas kylskåpsdörren och stängs igen

en stol skjuts ut och en dämpad ton är kvar länge

 

 

 

 

 

 

 

Opulens är ett dagligt nätmagasin som vill stärka kulturjournalistikens opinionsbildande roll. Kulturartiklar samsas därför med opinionsmaterial – allt med en samhällsmedveten blick där så väl klimatförändringarna och hoten mot yttrandefriheten som de sociala orättvisorna betraktas som självklara utgångspunkter.