MÅLERI. Anne Edelstam har sett två utställningar i Paris där det visas verk av Albert Edelfelt och Akseli Gallen-Kallela. Den som reser till Paris i sommar bör inte missa detta tillfälle att lära känna dessa framstående målares konstnärskap.
Albert Edelfelt Lumières de Finlande
Petit Palais, Paris
10 mars – 10 juli 2022
Gallen-Kallela Mythes et Nature
Jacquemart-André, Paris
11 mars – 25 juli 2022
De senaste åren har skandinavisk konst äntligen börjat sätta sin prägel och intressera de kräsna parisarna. Efter Carl Larsson och Anders Zorn är det nu Finlands tur med den finlandssvenske konstnären, Albert Edelfelt (1854–1905) på Petit Palais och Finlands kanske mest kände konstnär, Akseli Gallen-Kallela (1865–1931) på Jacquemart-André. Museibesökarna imponeras av de karga nordiska landskapen och våra gamla och annorlunda seder och bruk vilka de upptäcker genom Albert Edelfelts och Akseli Gallen-Kallelas konstverk.
Edelfelt är samtida med Zorn vilket märks genom hans motiv och penseldrag. De första salarna i utställningen visar flera av hans rörande barnmålningar: barn som leker vid stranden, fiskar eller badar med sina halvnakna vita och taniga små kroppar. Vita, rosa och ljuslila nyanser speglar deras genomskinliga hud som inte har sett solen på många månader. Man nästan ryser vid tanken på det kalla vattnet de vadar ut i. Men Albert Edelfelt lyckas aldrig – till hans stora förtret – måla vattnets skiftningar och nyanser lika skickligt som sin vän och rival Anders Zorn.
Hans konstfärdighet visar sig emellertid i hans porträttmålningar. Personerna är ofta avporträtterade i naturliga poser. Det mest kända för den parisiska publiken är porträttet av Louis Pasteur i sitt laboratorium. Tavlan – med vetenskapsmannen som precis hade uppfunnit vaccinet mot rabies – är placerad mitt i utställningslokalen. Hans målning av tsarens barn i deras hemmiljö bestående av sammetstyg och lyxig inredning visar på den uppskattning han rönte som porträttmålare. Dåtidens japanska inflytande syntes också på några stiliga damporträtt bland bambumöbler och kimonos.
Edelfelt målade inte enbart av eleganta damer och herrar utan även enkla fiskare och sörjande änkor. De återspeglar en svunnen och, för utlänningar, främmande tid. En epok då människorna levde nära naturen och även nära döden.
Naturskildringarna i slutet av utställningen påminner om Gallen-Kallelas i färgskala och återgivning.
Akseli Gallen-Kallela är en av naturalismens och symbolismens främsta målare. Att det är en annan tidsskildring märks direkt. Hans verk liknar inga andra jag har sett. De är i en kategori för sig trots den jugend-inspirerande tid han lever i och i viss mån även påverkats av i sitt måleri. Från Edelfelts traditionella måleri slungas man in i en sagovärld där naturen kan visa sig både mystisk och otäck. Där döda går igen, likt vålnader som flickan med blomman – egentligen studien för Sigrid Juselius mausoleum. Ad Astra är en av Akseli Gallen-Kallelas mest kända esoteriska och symboliska målningar. Den imponerar med flickans enorma guldlockar, liknande en skinande sol.
Jag dras ändå mest till hans naturskildringar, framför allt de öde snöbeklädda landskapen och de istäckta sjöarna. Men man kanske måste vara skandinav för att älska denna natur som är så långt ifrån de blommande impressionisterna fransmännen är vana vid?
Det är intressant att parallellt kunna se verk av dessa båda kända finska konstnärer vilka är så olika men ändå inte. De förenas i naturskildringarna och i det realistiska sättet att måla på även om Akseli Gallen-Kallelas motiv drar åt ett annat håll. Båda fängslar på olika sätt. Båda är väl värda att upptäcka.
