FRAGMENT. “Björn Abelin har tillbringat flera månader i Kungliga Operans kulisser för att fånga dansarna och föreviga denna annars så förgängliga konstform. Av tusentals fotografier har ett sjuttio-tal valts ut till denna utställning”, skriver Anne Edelstam.
Utställning: Kulisser
Fotograf: Björn Abelin
Sven-Harrys konstmuseum, Stockholm
Det är med en ovanligt sensuell känsla denna fotograf har lyckats fånga dansarnas vardag: från repetitioner, till föreställningar, bakom kulisserna, under på- och avklädning samt på turnéer.
Björn Abelin, född 1963, är fotograf och lärare på fotoverksamheten på Stockholms Folkuniversitet. Han har ställt ut internationellt: i Köpenhamn, Helsingfors, London, Berlin och Kina. Björn har tillbringat flera månader i Kungliga Operans kulisser för att fånga dansarna och föreviga denna annars så förgängliga konstform. Av tusentals fotografier har ett sjuttio-tal valts ut till denna utställning.
Det var Gustav den III som grundade Kungliga Operans Balett 1773 som sedermera revs och byggdes på nytt 1889. Jean Börlin (som skapade den Svenska Baletten) var en av de första eleverna på den nya operan. Han började träna där 1901, enbart nio år gammal. På den tiden figurerade balett-dansarna mest som bakgrund för operasångarna. Det skulle Jean Börlin ändra på som en av Sveriges första ”moderna dansare”. Sedan början av 1900-talet har dansen utvecklats till att bli en konstart i sig.
Fortfarande är dock dansarna på Kungliga Operan skolade i klassisk balett. Cirka sjuhundra elever söker sig årligen in i denna förnäma dansskola numera. Deras kontrakt varar inte mer än ett eller två år. Det kräver mycket träning och koncentration för att bli en bra dansare vilket fotografen lyckats fånga på bild. Abelin är inte ensam om att fascineras av denna speciella, slutna värld. Andra konstnärer värda att nämna är Edgar Degas och Henri de Toulouse-Lautrec vilka har dragits till skönheten och de skulpturala kropparna. En dragning som funnits sedan antiken, vilket vi kan skåda i flera anrika statyer sedan grekernas stormaktstid. Kroppsfixering är även den en samtida fluga.
Vad gör då dessa fotografier intressanta? Jo det är detaljerna, ljuset, uttrycken och ja, skönheten! Från att ha varit en uteslutande manlig konstform, under barocken, utvecklades baletten till att bli en framförallt kvinnlig konstform med de manliga dansarna mestadels till för att lyfta och framhäva dansöserna, till nutid då de manliga dansarna tar alltmer egen plats under föreställningarna. I jämlikhetens namn har könsfördelningen förstärkts.
Björn Abelin har fångat detaljer som den väsentliga kostymeringen. Den ska hålla, trots sköra tyg, hopp och svett samt vara moderiktig eller konservativ beroende på koreografin och framhäva dansaren. Detaljer av tåspetsskorna fångade på bild återger en viktig del av baletten. Skorna har en förstärkning på tårna tillverkad av papper, tyg och lim. Dessa platta tåskor bättras på av dansarna själva med hjälp av ull, silikon eller vadd. De avverkar hundratals skor per år. Den platta tåspetsen kom till i början av 1800-talet för att åskådarna skulle få intrycket av att dansarna svävar över dansgolvet.
Kom och njut av deras djupa koncentration, ansiktsuttryck och sensualism genom dessa unika fotografier på ett av Stockholms mest aktuella museer.
info@opulens.se
