AVANTGARDE. Susanne Liljedahl har besökt det danska museet Louisiana i Humlebaek. Och ger ett tips “i sista stund” om en utsällning med avantgardisten Sonia Delaunay. Efter den här helgen avslutas den. Så passa på att se om du har möjlighet till det!
Sonia Delaunay
Louisiana, Humlebæk, Danmark
Utställningen pågår t o m 12 juni 2022
Ett nästan hypnotiskt dansande färgspel möter i Sonia Delaunays (1885-1979) konst på danska Louisiana.
Den ukrainsk-franska konstnären hörde till det banbrytande kvinnliga europeiska avantgardet där naturalismens och realismens etablerade idéer alltmer fick ge vika för modernismens alla uttrycksformer.
Sonia Delaunays konst har bland annat betecknats som rörelser i kubismen, fauvismen och futurismen.
I varje fall är det lätt att ryckas med i färgernas egensinniga rytmer, kontraster och samspel i ett geometriskt och abstrakt formspråk. Som exempelvis i Prismes électriques (1914) Chanteurs de flamenco (1915-1916) och Rythme Coloré (1958).
Det första som möter i utställningen är emellertid en fräck sportbil, Matra (1967), i mintgrönt med Delaunays dekorationer. Starka nog för en bil med top speed 175 km/h. Sportbilen dekorerade hon som 82-åring som ett eko av en bil hon dekorerat redan under 20-talet.
Optimism och framstegstro tycks råda i detta speciella universum. Samhällskritik är knappast Delaunays signum.
I viss mån framstår hon som en multikonstnär och som en dåtidens influencer. I konstnärskapet finns även textildesign, scenkostymer, bokomslag och reklam. Allt laddas med färgernas jazziga danser och expressiva krafter.
Bland annat visas dressen till stumfilmstjärnan Gloria Swanson i ull med rektanglar och Pierrot-Éclair-kostymen till filmen Le P ’tit Parigot (Den lille parisaren).
I Robes simultanées, Trois femmes form, couleurs (1925), blir kläder och mönster koncentrerat måleri.
Delaunay tecknar också kostymer till Danseuse aux Disques och till Tristan Tzaras stycke Le Coeur à Gaz.
Utställningen på Louisiana är den största i Skandinavien, och spänner över en period på 60 år, från 1910-1970. Utan tvivel var konstnärens estetiska förnyelse mycket modern. Idag kan den nog betraktas som klassisk, det vill säga tidlös med unika bestående värden.