REGISSÖR. Vi har glädjen att presentera premiären för ett nytt inslag i vår konstavdelning. Det rör sig om collage som utförts av Hilda Hellwig som är mest känd som teaterregissör. Här berättar hon också om sitt intresse för att vid sidan om regiarbetet ägna sig åt att göra collage.
Jag har arbetat med collage mycket länge. Vissa av de som försvunnit kan jag komma ihåg helt klart, även de från tonåren. Några bilder har fungerat mycket skrämmande på så sätt att de har siat om en framtid som sedan har inträffat.
Personer i min omgivning har ofta manat mig att ställa ut. Arbetet med mina collage har varit en fredad zon, där jag har sluppit att vara en del av någon rörelse, eller att behöva definiera mitt arbete. Där har jag sluppit förhålla mig till strömningar, mode och påbud. Därför har jag hållit mig undan så länge.
Mina collage är inga illustrationer. Jag gör berättelser, skapar situationer, världar, porträtt. Det är fiktion och dröm. Ofta jobbar jag parallellt med, men helt fristående från mitt övriga skapande inom scenkonstområdet. Collagen är något helt annat, en annan värld, en värld där jag inte är låst av formmässiga eller moraliska krav. Men visst ställer jag vissa formmässiga regler för varje serie, jag kallar dem utmaningar.
Collagen skapas utifrån stränga regler som jag ställer för mig själv. En sådan regel kan vara: “använd högst tre bilder att skapa en helt ny bild som har en egen berättelse” eller “den här bilden är ett porträtt av X.” En annan utmaning kan vara att bara tillåta en komplementfärg eller att placera några figurer eller något annat i centrum av en serie av collage som alltid måste vara med.
Det kan vara det blåa tyget som förekommer i en klänning som bärs av en viss person i en av seriens bilder. Men dessa regler ändras ofta och för det mesta är de inte ens av samma sort.