DE BRUYCKERE. Maria Johansson har sett Berlinde de Bruyckeres stora utställning på Artipelag och finner starka kopplingar mellan skulpturerna och kroppar med mänskligt liv.
No life lost – Berlinde de Bruyckere
Artipelag
Värmdö
Utställningen pågår t o m 26 maj
Artipelag visar en stor separatutställning med Berlinde de Bruyckere. Det är hennes första stora utställning i Sverige men många minns säkert hennes verk på Venedig Biennalen 2013. Utställningen på Artipelag bär titlen ”No Life Lost” som hänvisar till att även om världen inte är på ett bra ställe just nu så är den ännu inte förlorad.
Döden är påtaglig i de Bruyckeres utställning
Fast döden är så påtaglig att man nästan inbillar sig kunna känna lukten av den i lokalen (kanske sprunget ur att Berlinde de Bruyckeres föräldrar drev ett slakteri) så bär konstverken en intim närhet till naturen, ett framtidshopp och en ömsinthet i hantverket .
Det första verket är en skulptur av en häst som hänger i en hov från en ställning, monterad på ett rostigt metallpodium. Podiet är upphittat i en övergiven industrilokal och ger tillsammans med kroppen ett slående vackert men också brutalt, nästan skoningslöst, första intryck.
I verkligheten dog hästen tragiskt under en operation och de Bruyckere fick tillåtelse att gjuta av kroppen i silikon. Arrangemanget har närmare koppling till stillebenmåleriet än till skulptur.
Referenserna till död, skönhet, förlust och religion kombineras med att hon för hand, med små små stygn, sytt på skinn från olika hästar över hela gjutningen. Att även hovarna är inklädda fungerar förvånande nog som ett statement.
Det signalerar att trots att detta är på riktigt, så är det ändå inte på riktigt. Allt är inte så helt förlorat som man först utmanas att tro.
Starka kopplingar till mänskligt liv
För de Bruyckere är det viktigt att verket springer ur ”the real thing, a real body”. Vad hon än arbetar med så finns det i resultatet starka kopplingar till kroppar med mänskligt liv.
Filtar blir hud och trädstammarna har under ytan ett system av ådror och blodkärl. Hästen verkar inte alls vara en avgjutning, utan full av kött och blod.
Inspiration från måleriet
Här finns också påtagliga kopplingar till måleri. Som skulptör arbetar de Bruyckere med en ovanligt synlig inspiration från måleriet.
I ett av hennes sista verk i utställningen vänder hon sig till ärkeänglarna. För när allt faller samman så vänder du dig inte till människan bredvid dig, menar de Bruyckere, då behöver du en ängel att tala med.