UNGAS BLICK. 19 ungdomar ger sig ut i Malmö för att dokumentera gator. De jobbar parvis, och får en utvald gata att undersöka med hjälp av sina kameror under ett antal dagar. 19 andra ungdomar får ett annat fotografiskt uppdrag, att finna platser i staden där de trivs och fylls av energi. Vad händer i mötet mellan de unga och staden?
Jag tog mig till stadsarkivets vernissage, Ungas bild av Malmö, för att ta reda på det. Man kan nästan kalla vernissagen för en happening, eftersom bilderna bara visades upp i lokalerna under en enda solig fredagseftermiddag i augusti . Utvalda bilder är också tillgängliga i stadsarkivets väldiga digitala bildbank.
I ett av utställningsrummen pågår två parallella bildspel, Smultronställen och Gatureportage. Jag står med ryggen mot väggen och låter blicken flacka mellan de hastigt skiftande projektionerna av Malmö, sedd genom så många olika ögon.
I en annan lokal bjuds på läsk och snacks och mingel, och längs ena långväggen är 20 fotografier uppsatta, och det är här jag får tag i Alex Kolfjord som sitter med en kompis i knät som han på skoj knuffar bort när han får klart för sig att Opulens vill göra ett reportage. Alex som går en fotolinje på gymnasiet är en av fotograferna i projektet, och han tar mig till de tre handledarna för detta omfattande sommarprojekt: Max Lewander, Jesper Klemedsson och Sarah Hirani. De berättar att ungdomarna som deltagit i projektet är mellan 15 och 19 år, och att de sammanlagt tagit uppemot 500 bilder tillsammans.
Så låter handledarna mig intervjua Alex och tre andra ungdomar – Yousef Sabih, Sandra Cruz och Baraa Debes – för att diskutera allt det som lett fram till utställningen.
Sandra Cruz som går naturvetenskaplig linje och är intresserad av människor och kultur, och Alex som förutom fotografering sysslar med skating, dokumenterade Axel Danielssons väg tillsammans, och de beskriver hur de med sina kameror liksom trevar sig fram till en början – vad finns egentligen att skildra? Lite folk, bilar, hus… Och så, efter ett par dagar börjar de se saker de inte sett förut. Sandra berättar om kritmålningar på gatorna, leksaker i trädgårdarna, skånska flaggor, detaljer som plötsligt känns viktiga.
Yousef och Baraa gör samma erfarenhet med sina respektive gator – Långgårdsgatan och Västra Varvsgatan – det krävs tålamod för att se.
Yousef sitter då och då på en pub och väntar in folk. Några värjer sig från kamerans cyklopöga, och några fångas i unika porträtt. ”Jag är intresserad av människor, historia, språk, men går naturvetenskaplig linje”, berättar han. ”Det här har varit ett väldigt kul sommarjobb, och mitt intresse för fotografering har växt.”
Baraa, som även han går Naturvetenskaplig linje, höll till i Västra hamnen, med sitt myller av turister och den enorma byggnaden Turning Torso ständigt i blickfånget.
Så vad tar de med sig från denna sommar?
”På eftermiddagarna satt vi och redigerade och delade bilder med varandra på stadsarkivet. Det gav massor av inspiration, man ville ut på gatorna igen och testa nya sätt att fotografera”, säger Sandra.
”Alex, det är fotografen i gänget”, lägger Yousef till.
”Man får bättre självförtroende när man möter okända och frågar dem om man får fånga dem på bild”, säger Baraa.
Sandra Cruz säger i slutet av vårt samtal: ”Det var skönt att gå utanför instagramramarna.”