HISTORIA. Det har gått 32 år sedan massakern på Himmelska fridens torg den fjärde juni 1989. Allt började med att en mindre grupp universitetsstuderande beslöt sig för att visa sin vördnad för den före detta partiledaren för det kommunistiska partiet Hu Yaobang som avled i april det året. Den breda allmänheten kom att stötta demonstrationerna när de förändrades till en manifestation mot kommunistpartiets förtryck, korruption och vanstyre och folk på många orter i Kina visade detta öppet.
Artikeln publicerades från början av Tomas Nordberg via Global Bar Magazine
Idag infaller årsdagen av massakern på Himmelska fridens torg. I över 300 kinesiska städer protesterade människor mot det anti-demokratiska styret i Kina denna dag 1989.
Bakgrunden var att reformisten och före detta partiledaren för det kommuniska partiet Hu Yaobang arbetade för ekonomiska nydaningar och en politisk omorganisation. När han gick bort svarade tusentals studenter med att gå i marsch till Himmelska fridens torg och begära demokrati. De kom att kvarstanna i en månad och många fler anslöt sig så att 1,2 miljoner personer deltog i protesterna innan regimen utlyste undantagstillstånd den 19 maj.
Under april och maj 1989 växte proteströrelsen som började på torget till en global mediehändelse. De demonstrerande studenterna konfronterades av militär och polis. I början var studenternas syfte att offentligt sörja Hu Yaobang som dog den 15 april samma år efter att ha avsatts två år tidigare. Hu förespråkade mildhet i behandlingen av studenterna. Men de unga protesterande kom att inrikta sig på vad de såg som korruption och allvarliga felsteg i det kinesiska kommunistpartiets styre. Den tredje och fjärde juni 1989 avslutade regimen protesterna med att rensa torget med levande ammunition. De som försvarar den kinesiska maktapparatens agerande hävdar att detta var ett legitimt undertryckande av ett våldsamt upplopp riktat mot regeringen.
En av studenternas slogan löd: ”Tio tusen år är för länge för att vänta på demokrati. Vi vill ha det nu.” samt ”Vi vill prata. Vi vill ha våra egna dagstidningar. Som det är nu bestämmer partiet allting.” Hur många som dog i slakten den fjärde juni har aldrig offentliggjorts. Men denna ödesmättade dag krossade den kinesiska militären demonstrationerna. Av de 10000 som greps denna och de påföljande dagarna avrättades flera dussintal. Massakern på Himmelska fridens torg var ett av undantagen från en trots allt mer måttfull kinesisk utrikespolitik under Deng Xiaoping, Jiang Zemin och Hu Jintao. Enligt Deng Xiaoping så var politiska förändringar icke förhandlingsbara.
Den amerikanske presidenten George W Bush valde trots allt att inte avsluta Kinas ”mest gynnad nation”-status för att bevara vad presidenten benämnde konstruktivt engagemang att för att undvika att isolera reformisterna. Debatten kring dessa frågor är ständigt pågående; bör omvärlden isolerade despotiska välden via t ex riktade sanktioner eller bör man söka påverka via metoderna som Bush använde? Kina kom så småningom att ansluta sig till Världshandelsorganisationen (december 2001). För de kinesiska reformisterna innebar detta en möjlighet att genomföra ekonomiska reformer som att reformera de statsägda företagen.
Shao Jiang överlevde massakern på torget och bor numera i London. Som före detta studentledare under protesterna har han fortsatt att engagera sig för mänskliga rättigheter i Kina. Ikväll påminner Londonborna om att det idag är 32 år sedan detta skedde med en vaka i solidaritet med Tibet, uigurerna i Xinjiang och Hong Kong. I Hong Kong arresterade myndigheterna demokratiaktivisten Chow Hang Tung för hennes arbete med att förbereda en motsvarande vaka. Chow är vice ordförande i Hong Kong Alliance som uppmärksammar årsdagen varje år på detta sätt.
Democracy for Hong Kong skriver att – den största vakan kring minnet av massakern brukade äga rum årligen i Hong Kong, men att Hong Kong-regeringen har använt pandemin och nationell säkerhet som förevändningar för att slå ner på manifestationer. Även museet som högtidlighåller minnet av massakerns offer har förbjudits av myndigheterna utifrån påhittade ursäkter.
Den indiske poeten Sivasagar beskriver på ett målande och kärnfullt sätt den fasansfulla innebörden av blodbadet parat med en djup insikt om omöjligheten att kväsa demokratisträvanden i det långa loppet:
Himmelska fridens torg
Girlander av avskurna huvuden som offer till Bågen av himmelsk lycka. En liten vink från den rykande draken igångsätter ett dödsanrop vid bödelns plattform. I den förbjudna staden, nu under belägring, förvandlades blod till sjöar! Fryst Yangtze sjunger nu en elegi! Detta är domen för gamarna, demonernas regeringstid, detta är den handling som draken utförde i gestalt av den röda flaggan. Även insekt stöter bort under järnfötter, till och med en fågel antar vingar under järnfötter. Tidvatten från människors hav kan inte plöjas med stridsvagnar, folkets befrielsesånger kan inte avverkas av kanoner. En bruten tårdroppe på kanten av midnattens ord i beckmörker; visst kommer den förfalskande draken att bli ödmjuk. In i bödlars plattforms näve framträder solens uppvaknande sång! Sjung inte en sorg, frusna Yangtze, sjung ett revoltrim, sjung en befrielsesång, frusen Yangtze!
info@opulens.se
