POLITIK. Trumps Kina-politik har karaktäriserats av hårda ord, sanktioner och ultimatum. Hur kommer Biden att agera? Blir det en återgång till Obamas betydligt mjukare linje?
Artikeln är från början publicerad av författaren via Global Bar Magazine
Bidens tidigare agerande ger bilden av en medlare inom partiet (Demokraterna) som i rollen som president –om han väljs – kommer att uppmuntra debatt och avdöma tvister mellan partiets progressiva vänsterflank och politiska mittenfåra. Frågan är vad detta kan innebära för Kina-politiken?
Biden och Harris fokuserar på en utrikespolitik för den amerikanska medelklassen. De vill att USA ska konkurrera med Kina genom att bli mer innovativt och samarbeta närmare med andra demokratier för att stärka ländernas konkurrenskraft gentemot Kina på områden som ren energi, kvantberäkning, 5G, AI, höghastighetståg och medicinforskning kring t ex cancer.
Biden utesluter inte nya handelsavtal med Kina. Men han vill försöka se till att regelverket kring internationell handel skyddar miljön och människors rättigheter, bidrar till transparens och skyddar medelklassens löner. Biden är också långt mer positivt inställd till multilateralism än Trump.
USA borde enligt Biden samarbeta med Kina vad avser klimatförändringar, icke-spridning av massförstörelsevapen och globala hälsofrågor. Biden och Harris vill också att Kina slutar ge statligt understöd till export av kol och finansiera smutsig fossilenergi via ”The Belt and Road Initiative”. Och demokraternas presidentkandidat vill starta nya förhandlingar i syfte att denuklearisera Nordkorea tillsammans med allierade stater, Kina m fl.
Men Biden och hans vicepresidentkandidat Kamala Harris och deras partivänner är samtidigt överens om att Kina har utvecklats till något som mer liknar ett diktatoriskt system än ett autokratiskt (som karaktäriseras av maktdelning eller åtminstone maktbegränsningar av en politbyrå).
Om demokraterna vinner valet kommer Biden och Harris troligen att inkludera både förespråkare för Obamas utrikespolitik och personer som har ifrågasatt den i sin administration. Reformisterna kommer med all sannolikhet att få utlopp för sin reformiver i hanteringen av coronapandemin.
En central fråga blir då hur Biden och Harris kommer att värdera de över femton åren av samarbete med Kina i globala hälsofrågor, ett samarbete som inte producerade en signifikant förbättring från hanteringen av SARS-pandemin år 2003-2004.
Förra året, under den interna kampen om demokraternas nominering, förklarade Joe Biden att hans utrikespolitik kommer att vara ”baserad på tydliga mål drivna av sunda värderingar, inte på Twitter-utbrott”. För att vända den negativa utvecklingen under Trump lovar Biden att inom ett år från en eventuell valseger anordna ett globalt demokratitoppmöte.
Biden har anklagats för att vara mjäkig gentemot Kina i sina roller som senator och sedermera vicepresident. Ett exempel från cybervärlden är belysande. Teknologiskt utbyte mellan USA och Kina på cyberområdet påbörjades på 1990-talet. När man inledde förhandlingar om formella förhållningsregler 2013 bad vicepresident Biden Kina att upphöra med stölden av immateriella tillgångar.
Frågan är om detta var ett tillräckligt starkt agerande. Det finns de som varnar för att Biden-Harris riskerar att bli för ”mjuka” mot Kina och att man skulle låta sig luras av den kinesiska retoriken på t ex miljöområdet.
De kinesisk-amerikanska spänningarna kommer med all säkerhet inte att försvinna om Joe Biden väljs till president. Men det är troligt att Biden och Harris utformar en politik grundad på insikten om att multilateralt samarbete behövs för att lösa världens problem. En Bidenadministration lär också söka begränsa Kinas roll genom att ingå allianser med andra länder. Biden har även sagt att USA ska återansluta sig till Paris-avtalet om han vinner valet.
Det finns dock de som menar att Biden kan bli ännu tuffare mot Kina genom att politiken kan få ett starkare fokus på mänskliga rättigheter och genom att han kan bygga upp de relationer med USAs allierade som Trump i hög utsträckning raserat, något som också reducerat USAs roll i världen. Trumps “America First”-politik har inneburit att mycket annat förpassats till marginalen och som en konsekvens har också USAs inflytande minskat.
Kamala Harris har invänt mot den kinesiska regimens orättvisa handelspraxis och stöld av amerikanska immateriella tillgångar. Samtidigt har hon uttryckt frän kritik mot Trumps handelskrig med Kina och sagt att det godtyckliga användandet av tariffer är kontraproduktivt, eftersom det inte leder till likvärdiga villkor för amerikanska företag. Harris har också dömt ut Kinas omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter med fokus på massinterneringen av uiguriska muslimer i omskolningsläger i Xinjiang och missbruk av övervakning för politiskt och religiöst förtryck.
Kamala Harris menar att även om samarbete med Kina behövs inom globala frågor som klimatförändringarna, så måste USA stå upp för mänskliga rättigheter i Kina. Hon har uttalat sitt stöd för demonstranterna i Hongkong, bland annat so medsponsor för ”The Hong Kong Human Rights and Democracy Act” 2019.
I samband med detta fördömde hon Hongkong-regeringens övervåld mot fredliga demonstranter och Pekings övertramp av Hongkongs suveränitet, liksom Trump-administrationens veka respons på detta. Harris har uttalat att Trump skyndsamt borde sammankalla förhandlingsmöten med Kina. USA måste agera i samarbete med allierade länder och att det krävs hårdare lagar för att hindra utländska hackers som stjäl amerikanska företagshemligheter, konstaterar hon.
Biden och Harris koncentrerar med sannolikhet sin Kina-politik på mänskliga rättigheter. De har sagt att de inte kommer att låta kinesiska kränkningar passera obemärkt. Dessutom vill de komma överens med andra länder om att begränsa internetplattformarnas spridning av desinformation och lögner. Här handlar det dock minst lika mycket om Google och Facebook som om de kinesiska aktörerna. Biden har också bestämt att hans kampanjmedarbetare inte får använda TikTok på grund av säkerhetsaspekter.
Biden och Harris är väl medvetna om att Kina både arbetar på att utöka sitt globala inflytande och investerar i framtidsteknologier. USA måste därför agera resolut mot Kina för att undvika att amerikanska företag blir bestulna på sin teknologi och immateriella tillgångar. Frågan är bara hur detta ska gå till.
Om du tycker att denna artikel är intressant kan du stödja skribenten genom donationer via Swish:072-3417338
TOMAS NORDBERG
info@opulens.se
