KUNSKAP. Vid bildandet av den naturvetenskapliga akademin Royal Society 1660 valdes den språkkunnige Henry Oldenburg till sekreterare. För att effektivisera sitt arbete tog han 1665 fram ett nytt format för presentation av vetenskapliga texter; tidskriften. Denna första tidskrift, Philosophical Transactions, samlade artiklar från Italien, Ungern, Frankrike, Tyskland och Bermuda. I tidskriften publicerade exempelvis den klassiska fysikens fader Isaac Newton sin artikel ”New Theory About Light and Colours”, vilken anses utgöra starten på hans vetenskapliga karriär.
Intressant nog avfärdade han senare formatet och gav fortsättningsvis ut böcker. Philosophical Transactions dedikerades till att dela ”the happy inventions of obliging men all over the world, to the general benefit of mankind”. De kan knappast ha kunnat föreställa sig hur många kvinnor och män världen över som skulle bidra till forskningen och hur mycket den skulle gynna mänskligheten.
Sedan Oldenburgs tid har antalet vetenskapliga tidskrifter och artiklar ökat kraftfullt. År 2019 registrerades drygt 3,3 miljoner kvalitetsgranskade publikationer i den bredaste publikationsdatabasen Scopus. USA har under många år haft flest publikationer men häromåret gick Kina om. En tydlig trend är att forskningen alltmer bedrivs i internationella samarbeten. Andelen publikationer med författare i minst två länder har ökat stadigt under tjugo år, både globalt och i Sverige.
Sådana publikationer får också störst genomslag, vilket bland annat visar sig genom att de citeras betydligt mer än de som skrivs individuellt eller i nationella samarbeten. Även länder med lägre ekonomisk medelinkomst växer snabbt forskningsmässigt, ett extremt exempel är Indonesien, som under den senaste femårsperioden växte årligen med mer än 50 procent, vilket gör att landet nu står för fler publikationer än Sverige.
Grundläggande förutsättningar som möjliggjort denna utveckling har varit globaliseringen med bättre och billigare digitala och fysiska kommunikationer, ökade utbyten av personer, varor och tjänster samt begränsad byråkrati. Det vetenskapliga samhället påverkas av globaliseringen men drivs också av sin egen dynamik. Fri rörlighet är vitalt för internationell forskning.
Den högernationalistiska vågen som sveper över planeten utgör ett hot mot den vetenskapliga världen, både avseende den internationella öppenheten och den akademiska friheten. I en artikel i DN (25/10-2020) redogörs det för flera vetenskapliga tidskrifter som öppet visar sitt motstånd mot Trump. Nature skriver följande: ”Vi kan inte stå vid sidan och se på och låta vetenskapen undermineras. Joe Bidens tillit till sanning, bevis, vetenskap och demokrati gör honom till det enda möjliga alternativet i det amerikanska valet.”
Anledningarna till att samarbeta internationellt är många. Liksom vid framställningen av fysiska varor kommer man inte särskilt långt utan samarbete och varför nöja sig med det begränsade utbudet på hemmaplan när hela världens kapacitet finns tillgänglig. Man vill helt enkelt ha tillgång den utrustning, de personer och institutioner som bäst matchar ens forskning – oberoende av var de befinner sig.
Mer specialiserad forskning ökar efterfrågan på avancerade och kostsamma instrument. Det är ingen slump att partikelacceleratorer som CERN är bland de mest internationella miljöerna inom forskningen. För relativt nya akademiska länder som Indonesien och flera länder i Afrika utgör internationella utbyten och samarbeten en språngbräda för att snabbt etablera konkurrenskraftig forskning.
Det finns flera aktuella exempel på framgångsrika internationella vetenskapliga samarbeten och behovet av dem är stort. Ta till exempel samarbetet som ledde fram till årets nobelpris i kemi, vilket varit internationellt redan från start. De två unga nobelpristagarna Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna har tagit fram gensaxen Crispr som öppnat upp för stora möjligheter inom både GMO och läkemedelsforskningen. Internationella utmaningar som den globala uppvärmningen, tillgång till rent vatten, och inte minst coronapandemin, löses bäst internationellt.
Forskning är i många avseenden internationell till sin natur. Redan den första vetenskapliga tidskriften samlade artiklar från flera länder. Internationaliseringen av forskning driver och drivs av globaliseringen och bidrar till ökade kunskaper, nobelprisbelönade upptäckter och utveckling i ekonomiskt svaga länder. Det behövs mer nationsöverskridande samarbeten, inte mindre. Det är därför viktigt att värna öppenheten gentemot omvärlden och inför nya idéer.
info@opulens.se
