DEMOKRATI. Det finns ingen “god populism” eftersom populister, oavsett färg, har demokratins avskaffande som sitt slutmål. Istället tänker sig populister alternativ till demokratin som etnokrati (högerpopulism) och enpartistat (vänsterpopulism). Utvecklingen i Bolivia visar på ett exempel där både TAN-vänster- och TAN-höger-aktörer har skadat och urholkat demokratin genom åren.
Under de senaste åren har det skrivits mycket om Sydamerika rörande demokratin. Det finns flera anledningar, som senast i samband med presidentvalet i Brasilien där kandidaten Jair Bolsonaro vann genom militaristisk och anti-demokratisk kommunikation. Ett annat exempel är situationen i Chile, där presidenten har använt sig av övervåld och velat sätta in militär mot fredliga demonstranter.
Utvecklingen i Brasilien och Chile är exempel på ledare som utifrån högerkollektivistisk agenda bedriver odemokratiska beteenden. Bland annat genom att hylla militärdiktatur, strunta i rättsstatliga principer och bedriva repression mot oliktänkande. Samtidigt finns det exempel där vänsterkollektivistiska aktörer agerar odemokratiskt, vilket också försämrar demokratin i Sydamerika.
Ett tydligt exempel på en sådan utveckling är Venezuela, där den vänsterorienterade regimen under Chavez och Maduro har missbrukat sin makt. Man har gjort det bland annat genom valfusk, ministerstyre av offentliga institutioner och sponsring av kriminella gäng som har attackerat regimkritiska medborgare. Resultatet idag är att formell socialistisk politik har gjort Venezuela till ett fattigare samhälle där bland annat tusentals kvinnor måste försörja sig som sexarbetare och där allt fler använder kryptovalutan Bitcoin i vardagslivet.
När det kommer till demokrati i Sydamerika har det också skrivits mycket om Bolivia, inklusive en allt försämrad situation rörande mänskliga rättigheter. Anledningen är att den socialistiske kandidaten Luis Arce, ur den tidigare presidenten Evo Morales parti MAS, har vunnit valet. Morales har hyllats av etablerade vänsteraktörer och liknande organisationer i EU, trots att han kom till makten genom valfusk och maktmissbruk.
Det är förkastligt eftersom man på det sättet har hyllat beslut som varit dåliga och skadat människors frihet och välstånd. Man har direkt hyllat anti-demokratiska beteenden. Sådana ageranden bygger även på myten om att det finns en “god populism” där vänsterpopulismen anses vara bra och högerpopulism anses vara dålig. Verkligheten visar att det inte är så eftersom populister, oavsett färg, är redo att på lång sikt avskaffa konstitutionell demokrati till förmån för odemokratiska styren.
Det är sant att situationen i Bolivia har präglats av anti-demokratiska beteenden från högerorienterade aktörer, som historiskt sett bland annat har haft korrumperade privilegier och hindrat rättigheter för individer ur landets ursprungsbefolkning. Men det får inte rättfärdiga att Morales under sin tid som president använt sig av anti-demokratiska metoder som valfusk. Därmed är sanningen att demokratin i Bolvia har skadats av både TAN-höger- och TAN-vänster-aktörer.
Demokrati är inte ett system som bara handlar om vad majoriteten i en viss befolkning tycker eller känner. I grunden är demokrati lika med samtalsprocesser mellan människor som leder till formella eller informella beslut på olika nivåer. För att samtalen ska vara fria måste individers mänskliga rättigheter respekteras helt genom gemensamma institutioner, som konstitutionell patriotism och politiskt oberoende rättstyre. Demokratin måste bli bättre och mer respekterad i Bolivia för att på lång sikt reducera den starka polariseringen och göra landet till ett öppet samhälle.