DECENTRALISERING. Kritiken mot kryptovalutor är ofta befogad rörande negativa effekter på klimatet och miljön. Särskilt i fallet med Bitcoin vars hantering innebär ett högt klimatavtryck. Trots alla problem finns det samtidigt exempel på kryptovalutor som bidrar till klimatomställningen och som i framtiden kommer att vara viktiga för en grönare ekonomi.
Företaget Tesla, som ägs av den kände entreprenören Elon Musk, köpte nyligen kryptovalutan Bitcoin till ett värde för 1,5 miljarder amerikanska dollar. Efter köpet har mycket kritik riktats mot Tesla. Hur kan ett företag som formellt säger sig vara klimatvänligt och för en ökad hållbarhet investera i en kryptovaluta vars framtagning bidrar till höga utsläpp och att Tesla får ett större ekologiskt fotavtryck?
I samband med sådan utveckling har det ställts allt fler frågor inom ramen för den akademiska forskningen och i communities för kryptovalutor angående sambanden mellan kryptovalutor, utsläpp och klimatet. Frågor som om kryptovalutor borde beskattas mer eller rent av förbjudas? Eller om det finns bättre och klimatvänligare alternativ? Oavsett ens åsikter och uppfattningar om detta finns det mycket fakta och andra aspekter som man måste förhålla sig till för att delta på ett seriöst vis i debatten.
Till att börja med är detta att förbjuda kryptovalutor något som i praktiken torde vara mer eller mindre omöjligt. I Venezuela motarbetar den odemokratiska regeringen Bitcoin eftersom många regimkritiska venezuelaner använder den. Men den venezuelanska regeringen har svårigheter med att upprätthålla förbudet. Det påminner till exempel om att Facebook är förbjudet i Kina men att miljontals användare ändå hittar metoder för att använda olika, av den kinesiska regimen förbjudna, sociala medier.
Ett annat förslag som har lyfts fram är att beskatta kryptovalutor som Bitcoin med en särskild koldioxidskatt. Det förslaget kan låta bra och progressivt samt skulle i så fall även kunna appliceras på andra saker som anses konsumera för mycket el. Till exempel e-post, Instagram stories, Zoom-samtal samt all övrig Internetanvändning överlag. Frågan är dock hur många människor som skulle ställa sig positiva till en sådan beskattning?
Det har till exempel gjorts analyser som visar att Bitcointransaktioner genererar ungefär samma mängd koldioxid som 700 000 – 750 000 transaktioner med Visa kreditkortet!
Kritiken mot Bitcoin bygger framför allt på att dess system för beräkning, validering och transaktioner kräver enorma mängder av el. Denna process är känd som “mining” där många datorer tillsammans verifierar transaktioner genom matematiska samspel och koder. Enligt Cambridge Centre for Alternative Finance, är fallet att hela Bitcoinsystemet förbrukar mer el än vissa länder som Österrike och Grekland.
Ett annat problem som många ser med Bitcoin är att ju mer priset på Bitcoin stiger, desto fler “miners” kan använda sina inkomster för att investera mer i maskiner och datorer som leder till ökad elförbrukning och därmed till ökade utsläpp. Det har till exempel gjorts analyser som visar att Bitcointransaktioner genererar ungefär samma mängd koldioxid som 700 000 – 750 000 transaktioner med Visa kreditkortet!
Det mesta av Bitcoinminingen sker idag i Kina. Trots påståenden om att Bitcoin-mining överlag använder förnyelsebara former av energi så visar forskningen att mycket av Bitcoinminingen ändå sker på basis av kolkraft. Vissa amerikanska delstater som Washington, som är känt för låga elpriser, har infört högre avgifter för vissa miners och deras intensiva produktion. Andra, som den kanadensiska provinsen Quebec har tagit beslut om att förhindra ny miningverksamhet från att etablera sig.
I samband med alla problem rörande kryptovalutor och klimatet kan man fråga sig vilka lösningar som finns? En viktig insikt är att alla kryptovalutor inte är av samma slag. Till exempel, Seeds är designat som en “kryptovaluta för klimatet” och för att “regenerera civilisationen”. SEEDS communityn använder Seeds för att underlätta projekt som rör matsäkerhet och socialt välmående.
En annan lösning är metoden som heter “proof of stake”, som skiljer sig från Bitcoins mining genom “proof of work”. Proof of Stake som finns i kryptovalutor som Seeds och Tezos innebär ett system som inte är beroende av elkostnader i första hand. Istället bygger systemet på direkta ekonomiska incitament där “stakeholders” (andelsägare) antingen kan bli belönade eller bestraffade för sina prestationer som kontrollanter. I sin tur innebär sådan hantering av transaktioner mindre utsläpp och därmed mycket mindre negativ påverkan på klimatet.
Till Bitcoins försvar kan det sägas att inte alla studier om Bitcoins påverkan på klimatet har visat sig vara sanna och precisa. Till exempel, ”förutsåg” en studie från 2017 att Bitcoins energianvändning skulle leda till global energibrist år 2020! Men om Bitcoin ska vara en del av lösningen istället för att vara en del av problemet är alternativet att bli grönare på riktigt.
Att åstadkomma den utvecklingen åligger främst de individer som använder Bitcoin, alltså de som finns i Bitcoincommunityn. På det sättet skulle fler brukare av Bitcoin kunna samlas för att genom decentraliserad demokrati påbörja en samtalsprocess som kan leda till de beslut som krävs för att Bitcoin ska kunna anses vara en klimatvänlig valuta. Till exempel kan det diskuteras om proof of stake-systemet borde användas.
Trots all negativ och befogad kritik mot Bitcoin rörande klimat och miljö är fallet samtidigt att kryptovalutor överlag är här för att stanna och vara en del av den globala decentraliseringen. Även på en mer hållbar och regenererade planet kommer människor behöva handla och samspela med varandra. På det sättet är vår planetära framtid också beroende av att kryptovalutor kan fungera på ett mer klimatsmart och miljövänligt vis.
global@opulens.se
