Tankespeglar: Allt är osannolikt

ODDS. Visst är det osannolikt att just du läser denna text just nu? Det är ju så mycket som måste falla på plats för att det ska ske menar jag?

Om vi börjar med vissa grundförutsättningar: Du måste existera, och det är ingen självklarhet precis. Det innebär ju att en obruten linje av liv sen miljarder år tillbaka, trots pest och kolera och krig och olyckor, har utmynnat i det djur som är du. Och detsamma gäller förstås för mig, min lycklige sate.

Miljarder år innan dess var kosmos tvunget att frammanas ur intet, vilket torde vara en process som inte kan räknas som vare sig särskilt vanlig eller sannolik.

Åter till nuet, vi har nu såväl kosmos som dig och mig på plats; jag har dessutom skrivit just den här Tankespegeln, vilket jag personligen tycker är väldigt osannolikt, för det finns ju så mycket annat att skriva om här i världen, och du har i just detta nu, trots att det finns så många andra stunder att välja på under dagen, läst om att allting egentligen är ytterst osannolikt, och att du själv är en del av detta osannolika.

Det är sånt här som gör att det är svårt att räkna ut saker och ting. Om man har fasta abstrakta entiteter att hålla sig till, som till exempel siffror, då går det ganska lätt. Ett plus ett är lika med två, och så vidare. Men om man ska räkna ut hur en population påverkas av beslut som tas i riksdagen, eller hur sannolikt det är att nån just nu i en liten trädgård nånstans i Motala startar upp sin gamla dieselgräsklippare, ja då blir det lite svårare.

Det hindrar ju inte att många blir mer och mer tvärsäkra ju mer komplext något är. Politik, som handlar om hur vi organiserar vårt gemensamma rum, eller samhälle som det också kallas, är ju väldigt komplicerat eftersom alla människor är olika och unika, och har sin egen känsla för hur de vill ha det, och sin egen smak för färger, dofter, äventyr, sina egna rädslor och sorger, sina egna glädjeämnen, erfarenheter, ambitioner, förhoppningar och så vidare.

Så skapar partier sina program som ska ge sken av att kunna skapa samhällen som passar alla, när de egentligen är intresseföreningar för människor som vill samma sak i vissa frågor, och som vill få hela länder och världsdelar att falla in i samma linje.

Det kan man ju ganska enkelt räkna ut, att när ett sådant program implementeras är det många människor som känner oro och rädsla eftersom de inte känner igen sig, och för att det inte är passar deras egen smak, eller deras egna värderingar, eller kort och gott: det de är vana vid.

Inga problem! Vi kör ändå, vårt parti har ju nämligen rätt! Väldigt enkelt alltså!

Men kommer ert program verkligen att passa de som har svårt att klara sig själva, de som är fattiga, de som har krossats av sina föräldrars knytnävar och klasskompisarnas hån under sin uppväxt, alla de som ser döden som en befriare, de som inte kan samla ihop sina splittrade själar tillräckligt mycket för att ens formulera en fråga om sitt eget liv, de utslagna, de sköra konstnärerna, fåglarna som flyger i skyn och alla de grisar som står i begrepp att skrikande skäras upp i rikets alla lysrörsskinande slakterier?

Självklart! I och med att direktörerna slipper skatt och invandrarna sparkas ut ur landet så löser sig allt annat automatiskt, så rösta på oss bara!

Om folk inte gillar vårt budskap har vi varit otydliga, själva budskapet är perfekt, naturligtvis, eftersom det bygger på vårt underbara partiprogram som några mer eller mindre snurriga människor med skygglappar för ögonen formulerat.

Så möts partirepresentanter i debatter i en tevestudio, och alla är de upprörda över hur fel alla andra har – indignerade.

Du och ditt parti har missuppfattat allting, ni har fel om allt. Vi å andra sidan, i vårt parti, vi har full koll på allting, och har därigenom rätt i allt vi säger. Alla i vårt parti är ofelbara och fantastiska, och svinen i ert parti är en fruktansvärd samhällsfara.

Partierna till höger om mitten har god hjälp av de stora tidningsdrakarna, som till 90 procent har en borgerlig agenda. De bedriver opinionsbildning, som det kallas, men säger själva att det egentligen är helt onödigt eftersom alla väljare är så himla duktiga på att tänka själva – så då undrar man ju verkligen över varför de lägger så mycket kraft på sina ledarsidor och sin politiskt indoktrinerade journalistik.

Sverigedemokraterna håller förstås inte med om att medierna är borgerliga, deras åsikt är att allt till vänster om deras eget partiprogram är kulturmarxism och kommunism, och på så vis lyckas de driva den kantrande skutan ännu mer åt styrbord, eftersom så många lyssnar på och påverkas av deras upprörda och gnälliga tjat.

Väljarna som är så oerhört duktiga på att tänka själva grottar ner sig mer och mer i vilda konspirationsteorier som frodas på Youtube, och att det skulle bli på det viset var kanske inte så lätt att räkna ut när dinosaurierna fortfarande dominerade vår planet?

Nej, allting är väldigt osannolikt när det kommer till kritan, och det mest osannolika av allt är kanske att jag avslutar denna text just här, och att du nu tittar på dina händer och att du undrar vem som skapat dem.