Med friheten i sikte

FRIHET. “Att Martin Hägglunds bok nu föreligger på svenska är mycket glädjande. Nu kan också svenska läsare ta i anspråk alla sina personliga erfarenheter och alla sina insikter om världens affärer och samtidigt få sina ögon öppnade på ett överraskande och unikt sätt”, skriver Lars Borghem.

Nu har Martin Hägglunds bok This Life, som jag skrev om i Opulens i december förra året, översatts till svenska som Vårt enda liv: sekulär tro och andlig frihet (Volante förlag). Boken anmäls i flera svenska tidningar just nu, författaren intervjuas i olika medier och det finns också flera författarsamtal med Hägglund på internet.

Jag har hittills inte sett någon dra några mer konkreta politiska slutsatser av de insikter som boken skapar hos läsaren, så jag gör ett försök.

De senaste trettio åren har kapitalismen spridit sig också till Ryssland och Kina. Eliterna i Kina, Ryssland och USA har delvis gemensamma intressen även om de också för en geopolitisk kamp om intressesfärer. Alla hittillsvarande stater är historiska former av konkurrerande klassintressen och trots att de flesta stater bekänner sig till någon form av demokrati så kan alla se att den demokrati som föreligger är ofullständig.

De regelbundet återkommande skandalerna om bankkorruption med förgreningar över hela världen, krigen och de ekonomiska klyftorna som skapar flyktingar, utan att medierna eller opinionerna förstår sambanden och klimatpolitiken där opinionen alltid är före företagsledarna och politikerna, visar att eliterna fortfarande har ett försprång. Hur ska detta kunna brytas i en värld med totalitära tendenser och där demokratin inte är utvecklad till att omfatta företagens produktion någonstans?

Hägglund betonar att alla de demokratiska organisationer och grupper som har bildats under kapitalismen har utvecklat erfarenheter där känslan av andlig frihet har odlats. Insikten att människan är ett subjekt i historien och inte bara ett subjekt för historien, har givit generationer av människor demokratiska erfarenheter att bygga på.

Som det är nu ligger besluten om vad som ska produceras bortom demokratisk kontroll. Vi kan fatta beslut om hur den sociala välfärd som skapas ska fördelas men besluten om vad som ska produceras för vinst är redan tagna. Om vi tar demokratin på allvar så är det inte bara hur fördelningen ska göras utan också vad som ska produceras som måste beslutas demokratiskt.

I stället för socialism i ett land har vi fått kapitalism i alla länder. Detta skapar för första gången möjligheter att människor i många länder ser den motsättning som finns, mellan de samhällen som eliterna utvecklar och de samhällen som är möjliga om beslutanderätten över företagens produktion blir demokratisk och företagens produktion förändras.

Kapitalintressena, som är de som i dag har makten att bestämma inriktningen av hur välståndet skapas av lönearbetarna i samhället, väger alltid tyngre än lönearbetarnas intressen även innan de politiska processerna har manipulerats.

Demokratisk socialism kan aldrig uppnås bara genom att fördela välfärden på ett annat sätt. De flesta politiska projekt som förespråkar någon form av socialism har reducerat frågan till att handla om hur staten ska organiseras och det ekonomiska överskottet ska fördelas. Detta hände i Sovjetunionen, Kina och i många andra stater som bekände sig till någon form av marxism, där staten blir en gigantisk kapitalist som tvingar in arbetarna i olika former av tvångsarbete. Dessa stater är varken demokratiska eller socialistiska.

I det samhälle som en uppmärksam läsare av Vårt enda liv kan se framför sig är produktionsmedlen gemensamt ägda och kan inte användas för personlig vinst. Både vad som produceras och hur det produceras blir föremål för demokratiska beslut. Detta möjliggör också att teknologiska landvinningar kan styras så att mera socialt tillgänglig fri tid skapas. Målet för den demokratiska socialismen är inte bara att vi ska leva våra liv för att få våra behov tillfredsställda utan också att vi ska få möjlighet att odla våra färdigheter och talanger. I båda fallen kommer friheten att öka.

Att boken This Life tagits emot med så stor entusiasm i många länder beror på att den väcker förhoppningar. Att Hägglunds bok nu föreligger på svenska som Vårt enda liv är mycket glädjande. Nu kan också svenska läsare ta i anspråk alla sina personliga erfarenheter och alla sina insikter om världens affärer och samtidigt få sina ögon öppnade på ett överraskande och unikt sätt.