TRANSKVINNOR. “Att transkvinnor erkänns som kvinnor betyder inte att de nödvändigtvis har exakt samma rättigheter som vanliga kvinnor i alla sammanhang,” anser Jakob Sjölander.
När jag en gång i den grå forntiden (anno domini 2017) påbörjade min filosofiutbildning så mötte jag en journalist som intervjuade nya studenter. Hon sa att filosofi nog kunde komma till användning. Jag skrattade rått åt henne. Alla vet ju att filosofi är totalt opraktiskt. Men idag har samhällsdebattens vindar fört en rent filosofisk fråga högt upp på dagordningen. Som alla stora filosofiska frågor ter den sig förrädiskt enkel: Vad är en kvinna?
Transsexualitetens trendighet har givit kvinnodefinitionen stor vikt. Detta förklarar också varför frågan om vad en kvinna är brådskar mer än frågan om vad en man är. Filosofiskt är de likartade, men de praktiska konsekvenserna av kvinnofrågan är större. Detta eftersom det mesta av den lagliga könssegregeringen är till för kvinnors skydd. Vad krävs för att en person ska släppas in i kvinnliga frizoner som omklädningsrum, sportevenemang, kvinnojourer, och kvinnofängelser?
Sådant ställer oss inför olika versioner av samma dilemma. Är transkvinnor ”riktiga” kvinnor? Om svaret är ”ja” så drar många slutsatsen att transkvinnor ska ha exakt samma rättigheter som vanliga kvinnor, vad konsekvenserna än blir. Detta är de flesta transaktivisters åsikt. Om transkvinnorna exempelvis använder sin större fysiska styrka till att konkurrera ut biologiska kvinnor i sportsammanhang så får det bli så. Idrottare kan inte diskvalificeras bara för att de är bra på sin sport.
Men vad händer om svaret är ”nej”, och transkvinnor inte är riktiga kvinnor? Detta ger en enkel väg ut ur dilemmat, men av ideologiska och politiska skäl är det svårt för många att ta den. Transaktivister finner detta ”nej” mycket kränkande. De vill vara ”riktiga kvinnor,” inte ”låtsaskvinnor.”
Transfrågan är filosofisk på så vis att den rör en definition. I den anglosaxiska världen och i Sverige dominerar den så kallade ”analytiska” filosofin. Det som ska analyseras är språk, ord, termer, begrepp, och definitioner. Ludwig Wittgenstein påstod med en berömd formulering att det inte fanns några filosofiska problem, utan att dessa var illusioner orsakade av språkförbistring. Om vi bara kunde klargöra exakt vad vi menade så vore alla filosofiska problem lösta. Idag skulle få filosofer som gå så långt, men när det gäller kvinnobegreppet kan det kanske stämma.
Alla definitioner består av två delar. Dessa är definiendum och definiens. Definiendum är det som ska definieras, i det här fallet ”kvinna.” Definiens är svaret på frågan vad definiendum är. Definiendum ”häst” är exempelvis (för att använda Svensk ordboks definiens) ”ett stort, lätt tämjbart hovdjur som kan bära en person på ryggen eller användas som dragdjur.”
Bland transaktivister är en subjektiv definiens populär, alltså att en kvinna är en person som anser sig vara eller känner sig som en kvinna. På så vis blir det mycket lätt att byta kön. Detta har dock en del märkliga konsekvenser. Detta demonstrerades av rapparen och podcastaren Zuby som år 2019 påstod sig ha slagit det brittiska kvinnliga rekordet i marklyft medan han tillfälligtvis identifierade sig som kvinna. Bisarrt, naturligtvis. Vilket var Zubys poäng. Men om man accepterar den subjektivistiska definitionen så är det svårt att säga vad Zuby gjorde fel.
Men det finns djupare problem med att hitta den ”rätta” definitionen av en kvinna. Detta är att definitioner inte är sådana saker som kan vara rätt eller fel.
Sådan subjektivism accepteras sällan i andra sammanhang. Är jag en bil om jag anser mig vara det? Kan jag bli lång om jag tycker att jag är det? Om jag känner mig som en elefant, är jag en elefant? I vanliga fall brukar vi inte anse att saker förändras för att vi byter åsikt om dem. Detta är själva poängen med idéer som ”fakta” och ”sanning.” Fakta har ibland definierats som det som inte förändras när våra åsikter förändras. Men om jag inte kan förvandla en kvadrat till en cirkel genom att ändra åsikt så verkar det märkligt att jag kan förvandla mig själv till en kvinna genom att önska det.
Notera att frågan om vad en kvinna är inte kan avgöras av vetenskapen. Detta eftersom frågan inte handlar om fakta, utan om kategorisering av fakta. Vi skulle kunna veta precis allt om de fysiska skillnaderna mellan biologiska kvinnor och transkvinnor utan att för den sakens skull veta hur de bör kategoriseras. Icke-opererade transkvinnor är rent fysiskt 100 män till hundra procent. På samma sätt kvarstår klara skillnader mellan även de mest modifierade transkvinnor och biologiska kvinnor. Kruxet är om dessa skillnader är relevanta för klassificeringen.
Låt oss jämföra med cyklar. Alla vet att vanliga stadscyklar är cyklar. Men vad sägs om enhjulingar? Trehjulingar? Fyrhjulingar? Tandemcyklar? Cykelbilar? Liggcyklar? Handcyklar? Är dessa cyklar, eller är de för annorlunda? Vad sägs om motorcyklar? Jag tror att man skulle få vissa problem med domarna om man försökte använda motorcykel under Tour de France. Men var exakt går gränsen?
Definitionsproblem som dessa uppstår inte eftersom vi saknar förmåga att skilja på vanliga cyklar och motorcyklar, utan eftersom vi inte vet om denna skillnad är relevant för kategoriseringen. På samma sätt hjälper vetenskapliga argument utifrån biologi oss inte att definiera vad en kvinna är. Inte för att detta hindrar vare sig transaktivister eller deras motståndare från att försöka.
Men det finns djupare problem med att hitta den ”rätta” definitionen av en kvinna. Detta är att definitioner inte är sådana saker som kan vara rätt eller fel. Om jag exempelvis (pace Svensk ordbok) skulle definiera ”häst” som ”ett fembent däggdjur” så kan det tyckas felaktigt. Men det skulle snarare betyda att min användning av ordet ”häst” är annorlunda än den vanliga användningen av ordet. Visserligen skulle en sådan definition betyda att vanliga hästar faller utanför min definition, och alltså inte klassificeras som hästar. Jag skulle exempelvis kunna påstå att ryttare inte rider på riktiga hästar, eftersom de varelser de rider på bara har fyra ben. Detta vore förvirrande. Men att något är förvirrande är inte samma sak som att det är felaktigt.
Samma ord kan som bekant betyda olika saker. Eller mer precist: samma kombination av ljud och bokstäver kan bära olika mening. Tänk exempelvis på ordet ”drake”, som kan vara både ett eldsprutande sagoväsen och en vindburen leksak. Ord som dessa är ”homonyma.” Det är två olika ord, men de stavas och uttalas likadant. Att hitta på nya definitioner (som fembenta hästar eller transkvinnor) bör alltså ses som nya homonyma ord, snarare än felaktigheter.
Om två debattörer använder homonyma ord kan de tyckas säga emot varandra trots att de inte gör det. En person kan påstå att hundar har bra mörkersyn, spinner när de är glada, och jagar möss. Detta kan tyckas felaktigt, men om personen använder ordet ”hund” för vad de flesta menar med ”katt” så skulle personen ifråga inte ha fel. Dennes språkbruk skulle skilja sig från det gängse och vara förvirrande, men det vore inte direkt felaktigt. Olämpligt kanske, men inte fel.
Är detta fallet i transdebatten? Menar folk olika saker med ordet ”kvinna?” Ja, uppenbarligen. Vissa inkluderar transkvinnor i begreppet, och vissa exkluderar dem. Men det betyder inte att någon sida har fel. En sådan felaktighet skulle kräva ett ”essentialistiskt” synsätt, där ”kvinna” bara betyder en sak och endast den. Vi har alltså två homonyma begrepp. Den första snävare definitionen exkluderar transkvinnor, och den andra bredare inkluderar dem.
Men en praktisk fråga är om detta är lämpligt. Att ett begrepp är teoretiskt möjligt betyder inte att det är bra, på samma sätt som ett helt personligt språk bara skulle ställa till med förvirring. Vi vill ju kunna kommunicera med andra. Det finns en bokstavligt oändlig mängd begrepp vi skulle kunna hitta på, utan att det för den sakens skull vore önskvärt. Ta ”trädsten” som exempel. Jag hittade just på detta begrepp, men det är inte mindre verkligt av det skälet. ”Trädsten” refererar till vad som vanligtvis kallas antingen en sten eller ett träd. Det kan alltså med rätta användas på alla träd i världen, och alla stenar. Vi skulle kunna säga ”åh, en så vacker trädsten! Det är en björk!” eller ”åh, en så vacker trädsten! Det är lapis lazuli!” Det är inget nödvändigt fel med detta begrepp, men i praktiken är det vagt, förvirrande, och sällan lämpligt.
Detta vore ett sätt att undvika frågan om vad en kvinna är. Vi byter helt enkelt ut den mot frågan om vilken klassificering som är lämplig snarare än sann. Ta frågan om vad en cykel är. Är motorcyklar cyklar? Jag vet inte. Men jag vet att det inte är lämpligt att de ska styras av samma regelverk som vanliga cyklar. Det är inte lämpligt att motorcyklar är med i Tour de France. Det är inte lämpligt att motorcyklar kör på cykelvägar. Det är inte lämpligt att låta barn köra motorcyklar. Detta skulle inte ändras om vi skulle börja klassificera motorcyklar som cyklar. Även om motorcyklar skulle kategoriseras som cyklar så finns det inget som hindrar oss att placera dem i en egen underkategori, med annorlunda regler än vanliga cyklar. Detta ger oss mer precision i våra begrepp, vilket vanligtvis är önskvärt.
En sådan användning av underkategorier skulle ge oss välbehövlig flexibilitet. Att transkvinnor erkänns som kvinnor betyder inte att de nödvändigtvis har exakt samma rättigheter som vanliga kvinnor i alla sammanhang. De skulle tillhöra en speciell underkategori av kvinnor.
Redan idag så finns det tiotusentals underkategorier av kvinnor utan att vi anser detta vara diskriminerande. Tänk exempelvis kvinnor som är kvalificerade, icke-kvalificerade, sjuka, friska, medlemmar, icke-medlemmar, och så vidare. När det gäller idrott så är friska kvinnor uteslutna från kvinnliga handikapptävlingar, och flera sporter delar in de tävlande i olika viktklasser. Våra rättigheter och skyldigheter avgörs av betydligt mer än vårt kön. Detta är fullt normalt, och är inte konstigare än att kvinnliga poliser och läkare har vissa befogenheter som vanliga kvinnor inte har. Eller män, för den delen.
Detta skulle bryta ned den stora filosofiska frågan om vad en kvinna är till ett större antal mer jordnära frågor. Frågan förvandlas från ”vad är en kvinna?” till ”Är det lämpligt att i det här fallet likställa transkvinnor med vanliga kvinnor?” Samhället och livet är komplext. Låt oss anpassa oss till detta genom använda mer precisa kategorier än de binära ”kvinna” och ”icke-kvinna.” På så vis kan vi lämna de filosofiska ordklyverierna bakom oss.
info@opulens.se
