BOK. I den nu aktuella boken ”Vi är inte idioter”, utforskar Elisabeth Gerle några av vår tids mest angelägna ämnen. “Gerle har skrivit en bok för oss som ibland känner oro och vanmakt inför den existentiella kris som krig, pandemier, finanskollapser och klimatförändringar innebär, ” skriver Susanne Liljedahl.
Vi är inte idioter av Elisabeth Gerle
Klimat, ekonomi, demokrati
Bokförlaget Korpen
Elisabeth Gerle är jazzångerska, författare, präst och etikprofessor. Hon har varit verksam vid universiteten i Lund, Uppsala, Stellenbosch och Princeton. Elisabeth Gerle har skrivit en rad böcker, på senare tid ”Passionate embrace: Luther on love, body and sensual presence” (2017) och ”Allt är omöjligt. Och vi ger oss inte” (2020).
I den nu aktuella boken ”Vi är inte idioter”, utforskar Elisabeth Gerle några av vår tids mest angelägna ämnen – klimat, ekonomi och demokrati. Tvärs igenom olika discipliner för att se komplexa samband, undvika ensidighet och förenklingar samt finna vägar för framtiden. Det handlar om att genomskåda desinformationen och motverka förflackningen i mediebruset.
Som så ofta står Gerle på en skapelseteologisk grund med insikter om människovärdet. Det innebär att människan ses som skapad för gemenskap och kreativitet. Dit hör att inte vända bort blicken från de grupper som drabbas hårdast av det nuvarande systemet:”… Och att ifrågasätta kortsiktigheten, tron att vi kan leva våra liv som om den andre inte finns och angår oss. Kanske är det allra viktigaste idag att motverka uppgivenheten.”
I mina ögon är Gerle föredömlig i sin strävan efter reflektion, kunskap och vederhäftighet. Det hindrar inte en glödande känslighet för livets och människans utsatthet och sårbarhet.
Boken kretsar kring en kritisk analys baserad på forskning om det alltmer marknadsorienterade samhället, kleptokratin, byråkratin och den exploatering av naturen som sker i accelererande tempo.
Marknaden betraktas i och för sig inte som ond. Resonemanget är nyanserat. Det Gerle värjer sig emot är girigheten, inkröktheten i det egna och att marknaden tagit över som ett konsumismens tempel där människan reduceras till kund (en ensam, konkurrensutsatt homo economicus) snarare än myndig och värdig medborgare, vilket också hör samman med jämlikhetsidealet. Därav schvungen: vi är inte idioter, jämlikheten behöver vitaliseras, vi bryr oss.
En omdömesgill kombination av privata initiativ, marknad, och statliga, samhälleliga åtgärder aktualiseras på olika sätt. Det visar sig att demokratin sviktar, även i det att myndigheter inte tar ansvar och politiker som skyller ifrån sig.
I vägar och nya banor för framtiden öppnas en vision som i grunden uppvisar en större helhet där det ekologiska sammanhanget är ramen och demokratins framtid blir en central fråga. Att höra till, en delaktig demokrati.
Gerle skriver: ” I en delaktig demokrati kan vi alla bli förändringsmakare. Där kan vi utveckla en ekonomi som vågar tänka långsiktigt för att bevara det samspel med allt levande som vi bara kan ana. Medan dansen kring guldkalven gör oss tomma och rädda kan messianska ögonblick bryta in i vårt nu, i våra bubblor, och visa en framtid av hopp. Jag tror att vi är mitt i denna födelse.”
Det känns som ett evangelium för vår tid – utan skygglappar.
Gerle har skrivit en bok för oss som ibland känner oro och vanmakt inför den existentiella kris som krig, pandemier, finanskollapser och klimatförändringar innebär, tänker jag ibland under läsningen.
Detta är också en bok som bör läsas av makthavare, politiker och andra representanter för etablissemanget. Det framgår tydligt att vi inte behöver fler baksmällor och att vi inte längre kan vältra oss i lyxen att inte se.
Jag lägger små bokmärkesänglar mellan sidor som jag vill återkomma till. Lyssnande sidor som öppnar upp för fortsatta samtal med läsaren i återupptäckandet av nyskapelse, livets resonans och mänsklig blomstring, eudaimonia. Ja, Elisabeth Gerle är förankrad i historien och tankar från de gamla grekerna och Aristoteles får ta plats i den dagsaktuella forskningen och i diskussionen om klimat, ekonomi och demokrati. Likt till exempel stora tänkare och författare som Augustinus, Luther, Goethe, Shelley och Molière. Historien kan lära oss och befria oss från nuets fångenskap liksom kärleken och poesin, menar Gerle. Ett Edith Södergran-citat ur boken kan exemplifiera detta: “…där karga små blommor i lysande färger vittna om livet, som trotsar och består…”
Kloka ord. That’s the spirit!