FILOSOFI. “När vi blir förälskade upplever vi plötsligt att vi har tillgång till en ny värld och att det endast är den jag älskar som ger mig tillträde till den nya världen.” Staffan Holmbring skriver om en mäktig men gåtfull kraft, kärleken.
Vad är kärlek för väsen? Går det att köpa eller ta på? Kan man samla på det och hur länge räcker det, när man väl har fått tag på det? Kärlek till Gud eller fotbollslaget är lite enklare, men hur är det till en annan människa? Och, varför? Och, hur börjar det hela när två människor bestämmer sig för varandra. Förälskelse kanske? Förälskelse är till stor del kemi i kroppen. Förälskelse frigör signalsubstanser i vår hjärna och varar cirka sisådär 18 månader så som mycket annat. Därefter bildas det vi kallar kärlek eller ingenting alls. Det är inte alltid lätt att vara människa.
Förälskelse är en speciell känsla. Jag blir yr, euforisk, full med energi och med ett bultande hjärta blir jag helt besatt av min nya belägenhet. Det engelska ordet för förälskelse är falling in love och beskriver tillståndet tydligt, vi ramlar in i den romantiska kärleken utan kontroll. Vi kan inte styra vårt nya liv som vi har hamnat i. Vi bejakar situationen utan att veta varför. Vi känner att vi har blivit belönade för något vi inte har bett om och vi upplever det fantastiska som plötsligt händer. Den finns i alla kulturer i alla världsdelar i alla tider och är det primära verktyget för att föra evolutionen vidare. Det handlar om den första kontakten, den första beröringen, den första ljuva kyssen, den förtärande svartsjukan och det krossade hjärtat.
Förälskelse och kärlek kan tyckas låta enkelt. I den romantiska litteraturen och i de romantiska filmerna är det ofta enkelt. Det har beskrivits så länge som vi har haft förmågan att beskriva något. Men, vad är det som gör att jag kan säga till dig att jag älskar dig? Bara till dig och inte till någon annan.
Några socialpsykologer anser att parkärlekens syfte är att öka det egna jagets vidd.
Det finns inte en helt enhetlig vetenskaplig teori om varför vi skall dras till varandra i en parkärlek och få oss att säga att jag älskar dig. Människan har en dubbelnatur. Människan är aggressiv, egoistisk och girig men har samtidigt en förmåga att älska någon annan mer än sig själv. Människan eftertraktar kärlek och hon vill bli älskad av någon annan som inte gör det av plikt, samtidigt som vi ger oss ut i meningslösa krig för att slå ihjäl varandra. För många män är det viktigare att hålla en Kalasjnikov i handen än sin flickvän.
Kärleken vill människan ha utan anledning. Kärleken skall vara spontan och bejakande. Förnuftet kan inte alstra någon kärlek utan förutsätter kärleken. Några socialpsykologer anser att parkärlekens syfte är att öka det egna jagets vidd. Detta speglar lite den antika föreställningen att vi inte är en hel människa om vi inte är två. Platons pjäs Gästabudet behandlar detta där dialogen syftar till att bestämma kärlekens syfte och väsen: “Utan lust att äta eller dricka klamrade de sig sedan fast vid varandra. Zeus lät flytta deras könsorgan så att de fick sin nuvarande plats. Genom att därefter förenas med varandra kunde sedan människorna återuppleva hur det var att vara hela och fullkomliga. Två av oss.”
Syftet med förälskelser är ju så klart att vi skall reproducera oss och föra evolutionen vidare. Det låter inte så romantiskt, men så är det. Andra djur gör detta med hjälp av hormoner en gång om året som kulminerar vid brunstperioden, men så gör inte vi människor. Men, vi har också hormoner och transmittorsubstanser som hjälper till men inte som för de andra djuren. För, människans sexualitet skiljer från djurens förutsägbara beteende. Hos människan förvandlas förälskelsen till erotik, när som helst, och är en kraft som trotsar alla gränser. Dess energi livnärs av en näring som tas från vår fantasi och vår längtan till ett nytt bättre och annorlunda liv. Vi kan skymta det underbara, det annorlunda, det okända i mötet mellan oss. Plötsligt blir du som jag möter en färg som jag ser bland världens alla miljoner färger. Och, jag inser plötsligt att det är ju så här det är, det är ju så här färgerna ser ut och det är ju så här världen är beskaffad. Det är så här som kugghjulen skall snurra och äntligen förstår jag det.
Tidigare fanns storfamiljen, ett generationsboende med tio till tjugo personer inklusive trälar, slavar eller drängar och pigor. Numera är det ofta bara ett par. Det kan ställa till det hela, för idag blir vi tillsammans för att vi blir kära inte på grund av föräldrarnas ekonomiska intressen, storfamiljen eller brunstperioder. Freud menade att kärleken bara kan uppkomma gradvis ur erotisk attraktion. Där mötet mellan parets första blickar, händer som vidrör varandra och senare övergår i starkare intensivare beröring samt till slut det första kärleksmötet. Moderna socialpsykologer anser att kärlek är en kombination av många företeelser som passion, romantik, erotik, likaväl som längtan efter en livslång trygg vänskap.
Den som älskar och som önskar att bli älskad tillbaka kommer att ställas för oändligt många frågor om sin situation. Det är frågor om förälskelsen, om hon verkligen älskar dig, passionen, svartsjukan, drömmarna om ett bättre liv, enklare liv där vi hjälper varandra i vardagen, erotiken, kärleken och att livet plötsligt kan förvandlas till ett rent helvete. Vid förälskelsen lämnas det gamla livet och de älskande får då ofta höra att, tänk på barnen, tänk på släkten, sommarstugan, tänk på jobbet, tänk på föräldrarna, tänk på pengarna, tänk på katten (vem skall ta hand om honom) tänk på skolan, tänk på allt, men tänk absolut inte på er själva, för ni är bara egoistiska. För, förälskelsen är en väldig stor kraft som också drabbar alla, inklusive makthavare och personer med inflytande i alla kulturer och samhällsklasser överallt. Dess kraft påverkar också oss andra runt det förälskade paret. Förvisso kan vi älska hundar, jobb, hästar, marsvin och andra husdjur, men det blir lite mer komplicerat när vi bara älskar varandra. Så, vad betyder det att jag är förälskad och att jag älskar dig? Så mycket! Frågor kan vi ställa, men svaret kan vi inte riktigt ge.
För att bli förälskad krävs det att jag känner att den andra människan är attraktiv för mig. Detta är själva nyckeln. Dessutom underlättar det om jag befinner mig i en spricka i livet, där något annat har hänt som gör att livet förändras. Häxor kan inte bli förälskade för de är oftast inte attraktiva, och det är så, enligt folkmytologin som vi känner igen en häxa. När vi blir förälskade upplever vi plötsligt att vi har tillgång till en ny värld och att det endast är den jag älskar som ger mig tillträde till den nya världen. Och, när jag upplever att jag plötsligt ser att världen har fått nya färger, då börjar livet igen, äntligen börjar det nya livet, livet på nästa nivå.
För utomstående kan det tyckas vara banalt när medelålders människor ger upp sina gamla liv och bara vill vara med varandra. Men, för de som är mitt i det är det bokstavligen en kamp mellan liv och död och den vardagliga tillvaron balanserar plötsligt på en knivsegg, som vi har svårt att kontrollera när vi försöker skapa varandra och ett nytt liv i vår kärlek. Med vår kärlek som är två av oss.
info@opulens.se
