PARADOX. Lars Thulin skriver om den demokratiska paradoxen, att demokratin lätt kan avlägsnas med dess egna regler. Och hur förändringarna kommer smygande.
SPRÅK. “Vad som anses passande när det gäller ämnen för konversation är i högsta grad kulturellt kodat,” konstaterar Katrine Hamori. Hon reflekterar också över förutsättningarna för samtal på det svenska språket.
JAKT. “Det går att motverka svenska jaktbrott på olika sätt, och de som gör det bidrar till att fördriva det mörker som vilar över svensk natur,” anser Emil Siekkinen.
LEVA TILLSAMMANS. “Att människor möts, beblandas och lever tillsammans betyder inte att de ‘byts ut’” skriver Haris Agic. Han menar också att hela idén om folkutbyte bygger på villfarelsen om kulturell renhet.
EXPLOATERING. “Om pojken har ett namn? Naturligtvis har han ett namn. Men det är ingenting vi känner till. Bara omständigheterna känner vi till.” Stellan Lindqvist reflekterar över hur barn far illa i fattiga länder.
FÖRVIRRING. “Desinformation, konspirationer och faktaresistens var det som behövdes för att vi skulle hamna sida vid sida med Karl-Oskar och Kristina.” Martin Hägg ser hur samtidens nätpropaganda leder till förvirring liknande den som drabbade Vilhelm Mobergs utvandrare.
MATKEDJA. “Ordspråket att man inte kan tjäna två herrar samtidigt stämmer även idag. Kooperationen gjorde aldrig valet i tid.” Lars Thulin diskuterar orsakerna till Coops fall från toppen.
MAKTANALYS. “Högern har gjort det till sitt signum att trixa med premisserna för debatten genom att få bort maktanalysen ur ekvationen,” menar Haris Agic.