REPLIK. Sverige blir genom sitt Nato-medlemskap Rysslands fiende helt i onödan. Det menar Anders Björnsson i sitt svar till Pär Axelssons kritik av Björnssons krönika i onsdags.
DEBATTSVAR. “Ett medlemskap i Nato kommer inte att fungera som ett skydd för Sveriges territoriella integritet”, skrev Anders Björnsson i onsdags. Pär Axelsson finner resonemanget ologiskt.
HÖGEREXTREMISM. “Det är nazistisk politik därför att nazisterna under åren 1933-39 aktivt uppmuntrade judar att frivilligt emigrera från Tyskland” skriver Peter Pagin, professor i teoretisk filosofi och ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien.
Debatt.Karin Lexén, Maria Ros-Hjelm, Kristina Ljungros, Johanna Ragnartz .
KLIMATPOLITIK. Hela nio av tio väljare anser att det är viktigt att regeringen för en politik som bevarar naturen och den biologiska mångfalden. Men i årets valrörelse är det skralt med löften om att lösa naturkrisen.
ÅLDERSSKILLNADER. “Börjar vi närma oss tjugo, för att inte säga fyrtio års diff, då är det dags för kvällstidningsrubriker. Ja, alltså om det är kvinnan som är några decennier äldre än mannen”, skriver Katrine Hamori.
NEUROQUEERT MOTSTÅND. “Forskarna tycks blinda för att de i och med detta förstärker mytbildningen runt begreppet autism och bidrar till en exotisering av autister.” Det skriver författaren Patrik Stigsson, aktuell med romanen Förklararen, apropå den pågående debatten om autistiskt skrivande.
PUBLIKFÖRLUST. “Föraktet för praktisk kunskap har gått så långt inom vissa delar av teatern att det ses som en tillgång om du huvudsakligen har arbetat med en annan konstform i din karriär”, skriver Teaterrepublikens verksamhetsledare Jens Peter Karlsson.
HÅGKOMST. “Vi måste fortsätta kungöra sanningen för att de tusentals oskyldiga människor, varav 102 barn, som dödades i blodbadet inte ska ha mist sina liv i onödan.” Haris Agic uppmärksammar att det denna sommar är trettio år sedan Prijedormassakern i Bosnien inleddes.
TERMER. “Vissa feminina former av ord som betecknar nationalitet, ras, yrken och annat är på rask väg ut: fransyska borde kanske användas enbart i charkuterisammanhang” skriver Ivo Holmqvist, professor emeritus i skandinavisk litteratur.