FILM. ”Inte enröst ur eneld fångtransporterad mishe mishe till tauftauf tuestpatrick”… vad är det för mening egentligen? Som dessutom upprepas en… två… (jag orkar inte räkna) gånger av en man med elegant brittisk accent i en dokumentär av ett utrotningshotat slag.
BIOGRAFI. Det hände (nyss!) att en skald försåtligt framställs som egoistisk, ”viktig” i Jesper Högströms ”Minnet och rädslan: En biografi över Gunnar Ekelöf (Weyler Förlag).
KVALITET. Stjärnorna på slottet, alltså! Ännu ett exempel på den mjukare mer smygande spenatshots-fascismen. ”Starka kvinnor”, ”magiska levnadsöden” och ”nu orkar inte tittaren med samma kameravinkel längre”…
KAFFE PÅ SPRÅNG. Första gången takeaway coffee i brun pappmugg serverades var vid Brooklynbrons öppnande. Manhattan hade slutat vara en rökig industristad och gått mot ett slags administrativt centrum, kontorister och bokhållare utgjorde ett slags nytt manschettproletariat i samma anda som Nikolaj Gogols Akakij Akakijevitj.
LITTERATUR. ”Edith Södergrans författarskap är litet – fem diktsamlingar, en samling aforismer och ungdomsdikter – som får plats i en enda volym på 375 sidor” skriver Agneta Rahikainen inledningsvis i sin nya bok om henne, Edith Södergran ”Stjärnfångerskan” (Schildts och Söderströms).
HISTORIA. Östgöta Correspondenten i Linköping har en stolt historia bakom sig alltsedan den startades 1838 av Henrik Bernard Palmaer. Hans satir ”Yttersta domen i Kråkvinkel” är fortfarande mycket kvick. Efter fyra år tog C.F.Ridderstad över och fortsatte till 1878, och familjen dominerade som ägare också långt därefter.
TESTER. Det har pågått en tid nu. Skribenter och kolumnister kan inte hålla fingrarna från AI:n. I text efter text sätts chatbotar och virtuella assistenter på prov. Läsaren ska förundras, eller förfasas, över resultatet. Kanske är det nyhetens behag. Eller bara ren och skär lättja.
APROPÅ. Tiden är ond. De gamla gudarna föraktas. Vi som alltid blotat till Oden och Tor ser nya konstiga religioner från trakten kring Miklagård breda ut sig. De tillber någon de kallar Vite Krist och det är något mycket mystiskt. Bland annat så äter de upp sin gud när de tillber honom.
Råttfångaren blåser i sin flöjt. Kön är en kilometer lång, många har stått där hela natten. Fjorton-, femton-, sextonåriga tjejer. Några äldre kanske. En goodiebag med några tuber, några små flaskor, lite hårvårdsprodukter. Att någonting i dessa plastförpackningar skulle vara vårdande är förstås tvivelaktigt, för att inte säga fake.
