TEATERMAN. Vännen Olle Näsman har nu efter en lång tids studier givit ut vad som verkar vara den slutliga biografin över teatermannen Jan-Olof Strandberg, skriver Lena S Karlsson.
KÄTTARE. I en miniessä funderar Gunnar Lundin kring tendensen i samtiden att brännmärka vissa författarskap som rasistiska och/eller moraliskt förkastliga. Jakten på kättare pågår för fullt. Hur ska det gå för en författare som Frans G Bengtsson?
ESSÄ. Ivan Gontjarovs roman Oblomov räknas till klassikerna i rysk litteratur. Ingrid Strömberg berättar idag om upphovet till begreppet oblomoveri. I pandemitider med åtföljande restriktioner är det nog många som kan relatera till hans instängda tillvaro.
RYSK KLASSIKER. Idag skriver Robert Myhreld om en rysk klassiker, Bröderna Karamazov (1880) av Fjodor Dostojevskij. “Guds vara eller icke vara är inte så intressant. Däremot det här med gott och ont, rätt och fel”, skriver Myhreld.
HÖGLÄSNING, “Om inläsningarnas kvalitet och inte bara uppläsarnas popularitet kan säkerställas, kanske den retoriska kvaliteten hos många människor kan få sig en puff framåt”, skriver Anders Björnsson om den allt vanligare ljudboken.
POESI. Utan överdrift kan detta sägas vara en bok för både den poesivane och den just börjat upptäcka lyriken som genre, skriver Bo Bjelvehammar om Niklas Schiölers Bikt om dikt.
KLAUSTROFOBISKT: Anna Seghers (1900-1983) skildrar en klaustrofobiskt trång värld, där luften förpestas av oro, väntan och ryktesspridning, skriver Elisabeth Brännström.