NYÖVERSATT. “Med sina dikter ville han också lägga grunden till en ny humanism i Spanien i protest mot Francoregimens barbari. Här finns både liv och skönhet, detaljrikedom och skärpa”. Thomas Almqvist har läst och översatt några av José Agustín Goytisolos dikter.
ALTERNATIVHISTORIA. “Det ska genast framhållas att Magnus Eriksson skriver ett ovanligt stringent språk, hans texter innehåller ofta en del oväntade reflektioner som stimulerar och väcker nya tankar och – ibland – motsägelselusta hos mig som läsare”, skriver Christer Enander.
TIDLÖST. “Sartres filosofiska drama Flugorna hade nyligen premiär på Göteborgs Stadsteater. I Angelina Stojčevskas regi får föreställningen en aktualitet som kan erinra om William Faulkners bekanta ord: ‘Det förflutna är inte dött. Det är inte ens förflutet’”, skriver Torsten Rönnerstrand.
SPANING. “Garth Risk Hallberg jämför Knausgård med en amerikansk bjässe: ‘He is, like Whitman, a farsighted rather than nearsighted visionary.’ Det är kanske att ta i, men uppskattningen är genomgående i artikeln”, skriver Ivo Holmqvist.
HÄMND. I den tredje och sista delen av Hamlet versus Amleth skriver Omar Pérez Santiago att “Saxo Gramático hade en snabb och skarp litterär still, en berättarstil som bröt med det etablerade och med bekväma sanningar. Provokation och brott. Han lämnade ingenting orört”.
ÅTERBLICK. “För just så är det. Helena Looft gestaltar en kvinnas totala besatthet av en förälskelse som aldrig fick sin fullbordan. Det är ett både ovanligt och intressant berättartekniskt grepp. Någon utvecklingskurva finns egentligen inte”, skriver Clemens Altgård.
BIOGRAFI. “I sin fantastiskt välmatade och välskrivna biografi om Ester Blenda Nordström har Fatima Bremmer nu lyft fram allt man behöver veta om Sveriges första wallraffare; ingen lätt uppgift eftersom Ester Blendas korta liv var betydligt mer innehållsrikt än de flestas”, skriver Elisabeth Brännström.
OMTOLKNING. “Om Robinson blivit sinnebilden för den driftiga vita mannen och senare omtolkad som symbol för den exploaterande kolonisatören, har bilden av Fredag ändrats från idealisk, undergiven tjänare till offer för det grymma slaveri som till och med fråntog de förslavade deras namn”, skriver Anna Remmets.
FEMINISM. “Med sitt författarskap vill Solnit bidra till ett vidare grepp kring mekanismerna bakom misogyni, förtryck och kvinnovåld, vilka sediment dessa vilar på genom människans historia ända tillbaka till jägare/samlarsamhällena, och agensen som förenar vår tids kvinnoförakt, trakasserier, näthat, våldtäkter och mord”, skriver Helena Lie om Rebecca Solnits nya essäsamling.
