VALVAKAN. Var det så enkelt att vi såg glädjen hos den privilegierade politikerklassen som har förmåner, pensioner och övergångsförsäkringar som de flesta av oss andra inte ens kan drömma om? skriver Erik Cardelús i en kommentar till EU-valvakan.
ATTACK. Vi kräver våra liv tillbaka. Vi behöver attackera det system som oavlåtligen attackerar oss, skriver Anna Jörgensdotter.
ORIMLIGT. Det är rimligt att tycka att vårt rättssamhälle misslyckats med hanteringen av sexualbrottslingar. Vad som inte är rimligt, oavsett om du driver ett feministiskt Instagramkonto eller ett högerpopulistiskt Facebookkonto, är att använda din plattforms makt för att straffa individer istället för systemet du säger dig vilja förändra, skriver Myra Åhbeck Öhrman.
PRESSETIK. “Den svenska pressen upprätthåller en mycket hög etisk nivå i sina beslut”, sade Ola Sigvardsson i en intervju tidigare i år. Ett rätt anmärkningsvärt uttalande av just pressombudsmannen efter många mediers haveri, med följande fällningar, som följde i svallvågorna av Metoo.
FLER PERSPEKTIV. Att blunda för faktorer som klass, etnicitet, samhällssystem och moral när vi diskuterar missförhållanden i samhället bäddar för att människor vänder ryggen åt feminismen, att den isoleras i en identitetspolitisk källare, skriver Erik Cardelús.
FÄNGELSEFRÅGAN. I den lokala folkomröstning som hölls i skånska Svedala röstade en majoritet nej till inrättandet av ett fängelse i kommunen. Men Sofia Nerbrand menar att beslutsfattarna i Svedala inte bör ha ett uteslutande lokalt perspektiv. “Sverige behöver fler fängelseplatser och någonstans måste dessa få plats,” skriver hon.
FELAKTIG BILD. Att Ryssland, Assad och konspirationsteoribenägna amerikanska webbsidor nu verkar få rätt när det gäller vad som hände i Douma i Syrien i april 2018, betyder inte att de måste ha rätt i framtiden, förstås.
HETS. Sedan kriget om Nagorno-Karabach i början av 1990-talet råder extrem fientlighet mellan grannländerna Armenien och Azerbajdzjan. I det senare landet har denna fientlighet lett till rasistisk hets, skriver Svante Lundgren.
KAMP. Idag för hundra år sedan, den 24 maj 1919, beslutades det om kvinnlig rösträtt och därmed infördes den moderna demokratin i Sverige. Det finns saker att minnas, hedra och glädjas då det förflutnas och nutidens aktivism löper samman, från Anna Whitlock till Greta Thunberg, skriver Erik Cardelús.
