NATIONALISM. ”Det socialkonservativa nationalistiska projektet med demonisering av den andre har nått stora framgångar. Nationalisternas trick är att bygga upp och få spridning på en kollektiv frustration över allt det som inte fungerar som det bör,” skriver Haris Agic.
URVATTNAT. Det går nog utmärkt att slåss för kvinnors rättigheter men ha svårt för muslimer, ogilla flator och bögar, tycka att alla bidrag till de svaga i samhället ska sänkas till ett minimum, skriver Lars Thulin, som anser att begreppet feminism blivit urvattnat.
INKLUDERING. “Det finns inga genvägar till lyckad integration. Vi kan inte inkludera genom att skuldbelägga de utan makt, resurser och inflytande”, skriver Haris Agic.
TSUNAMIN. “Thailändska regeringen frågade nog ingen privatperson om de ville ha ersättning. De utgick från att medborgarna var medmänniskor. Inte brukare som alltid ställer krav.” Det skriver Lars Thulin som tillsammans med familjen anlände till Thailand några timmar efter tsunamin 2004.
KLIMATKRISEN. ”När stora frågor avhandlas, kanske de största, måste förstås den STORA diskussionen inledas – den som vi är extremt ovana vid, den som handlar om hur vi lever våra liv på den här jorden, anständigt mot oss själva och naturen,” skriver Stellan Lindqvist.
VÅLDET. ”Professionella tyckare, oavsett politisk hemvist, utgår från sin egen verklighet. Tyckarnas verklighet skiljer sig ofta påtagligt från den hos dem som drabbas av våldet”, skriver Lars Thulin.
SAMTIDEN. Vad ska vi med orden till om vi samtidigt förlorar innehållet? Det undrar Martin Hägg uppgivet i en samtid där en putsad fasad kan visa sig ha ett lika förrädiskt förhållande till sanningen som ett högt tonläge.
”Istället för socialgrupper talas det idag om socioekonomisk bakgrund. Och då avses förstås inte den socioekonomiska bakgrunden i Danderyd eller Askim. Nej, begreppet är starkt riktat och mycket orosklingande, speciellt när det länkas till så kallade utsatta områden.” Stellan Lindqvist skriver om varför ordet klass kommer få en renässans.
Om en person urinerar offentligt kan det räknas som förargelseväckande beteende även om det inte är syftet. Men koranbränning, en medveten handling som sprids via nätet med enda syfte att förarga och förnedra muslimer, är inte förargelseväckande, skriver Lars Thulin.
