EXISTENTIELLT. Finns ingen gräns mellan människa och maskin? Får tron att AI-roboten kan få ett mänskligt medvetande fäste, vad är det då för speciellt med människan? Stellan Lindkvist djupdyker i den frågan i veckans helgessä.
MISSFÖRSTÅND. Gunnar Lundin skriver om två till synes vitt skilda författartyper. Oändliga missförstånd kan uppstå mellan dessa två, menar Lundin.
FILOSOFI. Hans Boij har skapat ett antal formuleringar angående en av 1900-talets mest inflytelserika filosofer, nämligen Ludwig Wittgenstein. Här i diktens form.
ANDE. Gunnar Lundin har skrivit en kort pendang till sin tidigare publicerade text “En dag på 70-talet”. Den knyter också an till Jonatan Sersams debattinlägg nyligen. Det handlar kort sagt om konst och ande.
FÖRSTÅELSE. “Det finns en poesins filosofi,” skriver Gunnar Lundin. Och förklarar: “att genom bilder och analogier ge förståelse för företeelser och sammanhang.”
HÄLSA. Robert Myhreld skriver om sin bipolära sjukdom och reflekterar över synen på den. Det är en text om psykisk hälsa, rättvisa och orättvisa.
LIVSÅSKÅDNING. “Tvivlet växte och slog rot i hjärtat där tron skulle ha etablerat sig. Tvivel är numera min första respons, tvivlet är inbyggt i mig”. I veckans essä skriver Gunnlaugur Magnússon om chocken att som barn tilldelas djävulens nummer 666 på ett kristet sommarläger och att därefter sakta förlora barnatron.
ORSAKSSAMMANHANG. “Om våra försök att förklara vår värld är en kamp med slumpen, så är detta något vi är bra på att dölja för oss själva”, skriver Jakob Sjölander.
KLIMATPOSITIVT. Den stora mängd människor som menar att jorden bör förbli en planet som myllrar av liv gör rätt i att förbli envetet optimistiska. Kampen för livet upphör aldrig, och av denna anledning är det inte försvarligt att någonsin ge upp.
