PESSIMISM. Susanne Liljedahl gör en djupdykning i den pessimistiska filosofin och finner idéer som utgör ett motgift mot det aningslösa och farliga positiva tänkande som är utmärkande för en makthavare som Donald Trump.
ÅNGEST. “Tyst nu. Inget hörs i gränderna. Vindens vinande viskar verkligen inga vackra sånger, inte ens på Tredje våningen. Till och med telefonen tiger.” Crister Enander skriver utlämnande om sin ensamhet.
IDÉKONFLIKT. Upplysningen tog aldrig slut och inte heller romantikens försök att bemyndiga känslan. Läser man Strindberg och Thorild i vårt tjugoförsta århundrade inser man snart att epokernas konflikt fortfarande rasar, skriver Christoffer Andersson.
SAMTIDEN. “Samtidens ödesfrågor och ångesten de väcker projiceras nu på det drama som är det amerikanska presidentvalet. Som om utgången av det vore avgörande för hur den västerländska civilisationen framgent kommer att gestalta sig.” Patrik Stigsson reflekterar över vår polariserade och splittrade samtid.
ESSÄ. “Man behöver inte trassla in sig i ideologier. Man kan bejaka – och förkasta – element i det ena systemet och andra i ett annat. Det går inte att säga, att socialismen är misslyckad, lika litet som man kan säga, att kapitalismen är misslyckad, bara för att de rymmer misslyckanden”, skriver Anders Björnsson.
HYLLNING. “Det här är till dig som inte släpper en människa för att han eller hon är tråkig och som inte träffar en människa för att hen är rolig. Som tittar djupare på riktigt, som inte bara säger att du gör det”, skriver Christoffer Andersson i sin essä som riktar sig till alla “glädjedödare”.
FILOSOFI. Mahatma Gandhi var anhängare av kastsystemet i Indien. För Gandhi var kastsystemet en naturlag där individen endast kunde vara fri genom att utveckla sig inom sin egen kast.
ESSÄ. “Med globaliseringen, som fick ett tillfälligt motorstopp genom coronan, tvingas den moderna människan att leva i parallella världar. Om det rör sig om ett nytt världshistoriskt stadium har diskuterats.” Anders Björnsson funderar kring historiska stadier, de som varit och om vi eventuellt står på tröskeln till en ny.
FRIHET. “Att Martin Hägglunds bok nu föreligger på svenska är mycket glädjande. Nu kan också svenska läsare ta i anspråk alla sina personliga erfarenheter och alla sina insikter om världens affärer och samtidigt få sina ögon öppnade på ett överraskande och unikt sätt”, skriver Lars Borghem.