ESSÄ. ”Det finns en tydlig ideologisk dimension i separationen mellan det övernaturliga och det naturliga,” skriver Johan Eddebo, docent i religionsfilosofi. Här reder Eddebo ut begreppen och menar att vi bör ha ett annat förhållningssätt till det övernaturliga.
ONDSKA. I en uttömmande och informativ essä i tre delar undersöker Carsten Palmer Schale begreppet ondska och kommer så fram till specifika slutsatser. Detta är den tredje och sista delen.
CIVILISATIONSKRITIK. ”Varken civilisationer eller individer har evigt liv, och världen har det inte heller. Detta måste rimligen finnas någonstans i medvetandet även hos de värsta demagoger och deras följarskaror,” skriver Thomas Notini, som menar att vi inte får resignera.
ONDSKA. I en uttömmande och informativ essä i tre delar undersöker Carsten Palmer Schale begreppet ondska och kommer så fram till specifika slutsatser. Detta är den andra delen.
ONDSKA. I en uttömmande och informativ essä i tre delar undersöker Carsten Palmer Schale begreppet ondska och kommer så fram till specifika slutsatser. Detta är den första delen.
FILOSOFI. Det är i år 300 år sedan Immanuel Kant föddes. Jesper Nordström lägger här fram sin syn på den store tyske filosofen.
SAMHÄLLSBYGGE. ”Han och hans kolleger har kommit fram till att absolut inkomst inte påverkar välbefinnandet ett dugg när väl de grundläggande behoven har blivit tillfredsställda.” Det skriver Jan Wiklund om professor Richard Layards bok Happiness, lessons from a new science.
EKOSYSTEM. ”Om de getts möjlighet att leva, hade björnhonan Rapas ungar stärkt och balanserat ekosystem, verkat för biologisk mångfald, och gjort biotoper mer motståndskraftiga,” skriver Emil Siekkinen.
ESSÄ. Gunnlaugur Magnusson har skrivit en elegi över vår samtid som präglas av ständiga katastrofer och krig.
