INKLUDERING. Haris Agic, socialantropolog och utvecklingsledare på Studiefrämjandet, menar att vi måste prata om svenskhet, vithet och till dessa kopplade privilegier för att övervinna samhällsklyftorna.
MONTESQUIEU. Denna vår erfarenhet har gjort oss oförmögna att se betydelsen av att strikt hålla på grundläggande maktdelningsprinciper, skriver Anders Kjellström.
STRAFFVÄRDE. “Den som ser god behandling av fångar som ett kamouflage för klassförtryck bör nog själv söka behandling.” Det skriver advokaten Olof Öhlén, aktuell med boken Tungan: huvudets baneman om straffrätt, som är kritisk till vad han menar är en marxistisk syn på brottsstraff och som haft inflytande över svensk juridik.
VERKLIGHETSGRUND. Gestaltningen av gängkriminalitet i svenska filmer och tv-serier har kommersiella bevekelsegrunder. Filmskaparen och filmvetaren Daniel Lopez Nelson efterlyser i sin egen bransch samma självkritik av våldsromantiken som den pågående debatten om kulturjournalistiken.
ARBETSVILLKOR. “Under mina 25 år som på ett eller annat sätt verksam förmedlare av musik, humor och andra kulturuttryck har jag blivit snuvad på pengar och förd bakom ljuset genom falska förutsättningar. Men detta, att få ett långfinger upptryckt i ansiktet av någon man bidragit gratis till, är bland det värsta jag har varit med…
SATIRISK KONST. “Vänstern har skapat en frizon för kvinnoförtryck och religiös dogmatism, som gjort bland annat kampen mot hederskulturen svår”, skriver Ullmar Qvick apropå Opulens intervju med Carolina Falkholt och hennes feministiska konst.
EU-VISIONER. “Varför vill han inte erkänna ideologisk och politisk orsak och verkan i efterkrigstidens Europa, där konservativa och kristdemokratiska regeringar dominerade? Det är ju tack vare dem som kontinenten är dagens levande gemenskap”, skriver Bengt-Olof Dike apropå Per Wirténs nya bok.
CORONA. “Jag problematiserar frågan om rätten till självbestämmande över den egna kroppen”. Pär Axelsson var kritisk till Patrik Stigssons artikel Vaccinskeptikerna brännmärks. Nu ger den senare en replik på kritiken.
RÄTTSSÄKERHET. Den som kan se bortom ”en mans kladdande” finner att budskapet och frågeställningarna kring problemen med dagens rättsväsende är det mest vitala att fokusera på, menar Carolina Sundell som läst Göran Lambertz När sanningen inte räcker till. Boken har tidigare recenserats i Opulens.