Opulens har publicerat 4813 artiklar.
FRAGMENT. “Björn Abelin har tillbringat flera månader i Kungliga Operans kulisser för att fånga dansarna och föreviga denna annars så förgängliga konstform. Av tusentals fotografier har ett sjuttio-tal valts ut till denna utställning”, skriver Anne Edelstam.
SAMTIDSSPANING. Den som vill mäta djupet av vår olycka gör inte dumt att undersöka bästsäljarlistan. Här finner man en katalog av tidens patologier och föreställda olyckor, teorier av alla dess slag, perversioner och sadism… och botemedel likaså. En veritabel basar av fåfängor.
MAKT. “Marianne Lindberg De Geer använder blicken. Överallt i utställningen har man ögon på sig. Och som alla vet har blicken makt. Även självporträttet där hon avbildar sig som man är ett exempel på hur konstnären bearbetar ämnet makt”, skriver Maria Johansson.
VÄLFÄRDSVINST. Att privata aktörer får ett vinsttak innebär att folkvalda som anförtrotts allmänna medel rätt axlar detta ansvar, menar Maria Küchen.
INTERVJU. Det är ju den, säger Björn Tufvesson, när han får syn på boken Herretänkare som ligger på bordet. Han brukar hänga här på Ölhallen 7:an och berättar att han blev så förbannad att han inte kunde sova när han läste det tredje kapitlet. – Det handlar om den postmoderna vänsterns sanningsbegrepp, säger bokens författare David…
BILDKONST. “Hon har rört sig i världen och bott på flera platser; men det som tilltalar mest är bilderna från Österlen, det starka expressiva uttrycket i tilltalet, det spontana och explosiva färgspråket och den stora koncentrationen på ett fåtal objekt”, skriver Bo Bjelvehammar om Anna Rochegova.
ÖGONBLICKSKONST. “Tal R:s retrospektiv är en återblick i många nu. Det handlar om en omfattande samling dukar som uppförts genom ful-måleri: en destruktion vars scenerier och gestalter raseras genom stänk, prickar, linjer och målarkorvar som hamnat på sniskan”, skriver Tim Schmidt.
BLODIGT. “Temat med två bröder och striden om en kvinna har gamla rötter i litteraturen. Kanske är Hamlet den mest omnämnda fiktiva skapelsen, i en stil med starka känslomässiga övertygelser, en ikon om moderniteten, en av Shakespeares mest kända tragedier…”, skriver Omar Pérez Santiago.
