Jesper Nordström är kulturskribent med inriktning på litteratur och idéhistoria, med särskilt intresse för modern poesi och tysk prosa. Han har även gjort resereportage från Berlin och Köpenhamn med inriktning på arkitekturhistoria.
CIVILISATIONSKRITIK. “I sin blandning av smuts, snusk, romantik och teori är Stasiuks Östern en slags roadmoviens Gilles Deleuze, också genom att han skapar betydelsemättade nyord. Som skildring av Östeuropas industri är ordet ”elektrodoft” mästerligt”. Jesper Nordström recenserar Andrzej Stasiuks Östern.
EPISODROMAN. “Med en vag handling kring Friedrich Kargan, en liminal filur som varken är borgare eller revolutionär, varken praktiker eller skrivbordsteoretiker, får vi en träffande rundmålning av den mentala myllan strax innan och under första världskriget”. Jesper Nordström om Den stumme profeten.
STADEN. “Men jag förivrar mig och glömmer den inledande dubbelheten om att det finns något mörkt i vår grannes folksjäl. Eller i alla fall hur boendestandarden var under efterkrigstiden här”, skriver Jesper Nordström.
LÅNGDIKT. “Hon var ett med sin modernism långt ifrån det programmatiska och platt politiskt som var idealet i den kommunistiska regimen, och först efter Stalins död ‘återupptäcktes’ hon när den censoriska tvångströjan knöts upp något.” Jesper Nordström skriver om Marina Tsvetajevas Slutdikt.
DESIGN. “I en tid då teknik lanseras som livsstilsprylar och den verkliga funktionen hamnar ur fokus är Bonk tvetydiga humorister som sätter fokus på allt trams och onödigt i elektronikväg”, skriver Jesper Nordström.
Nedanstående artikel publicerades igår, den 1 april. Och ja, som en del av er läsare förstod så var det ju ett aprilskämt. /Red Barsebäck blir internationellt museum K-MÄRKT. Nedlagda Barsebäcks kärnkraftverk byggs om till ett internationellt museum i miljardklassen. Istället för den planerade rivningen kommer byggnaderna kulturmärkas och ett internationellt centrum för modern betongarkitektur byggas…
FILOSOFI. När man säger grekisk antik filosofi faller tankarna direkt på Platon. Så stor var denna tänkare, både innehållsligt och stilistiskt, att det finns ett talesätt som hängt med i universitetssammanhang ändå in på 1900-talet; “all filosofi är egentligen fotnoter till Platon”.