Jesper Nordström är kulturskribent med inriktning på litteratur och idéhistoria, med särskilt intresse för modern poesi och tysk prosa. Han har även gjort resereportage från Berlin och Köpenhamn med inriktning på arkitekturhistoria.
AUTOFIKTION. Jesper Nordström har läst en roman som är en författares uppgörelse med en mamma vars religiösa fundamentalism skapade rädsla och övergivenhet hos barnet.
BUDSKAP. 1962 skriver den numera legendariska medieteoretikern Marshall McLuhan att “varje mediums ‘budskap’ är hur det ändrar människors göranden och låtanden”. Han sätter ordet “budskap” inom citattecken för att bryta med tanken att själva kommunikationskanalen är en ren ledare, och bara är en tjänare för budskapet.
AVDAMMADE MÄSTARE. Jag vill dra det så långt och hävda att T. E. Lawrences skildring av Orienten utgör vår tids viktigaste dokument om och inblick i en konflikt som verkar oändlig, skriver Jesper Nordström.
SPRÅKFRÅGA. Finns det brukstexter som senare genom åren omvärderats och numera anses ha litterärt värde? Idag är ju genrerna väldigt flytande och likaså uppfattningen om vad som kan kallas litteratur. Ta bara exemplet att dagböcker nu ges ut på förlag. /Staffan
AVDAMMADE MÄSTARE. “Här finns inga schablonmässigt onda eller goda.” Jesper Nordström skriver om den ungerske författaren György Kardos som emigrerade till det så kallade brittiska Palestinamandatet.
SPRÅKFRÅGA. En konstig fråga kanske, men varför finns det något sådant som passiv form av verb? Jag menar någon måste ju göra det som verbet syftar på, ingenting sker väl av sig självt?/ Lars
AVDAMMADE MÄSTARE. Jesper Nordström uppmärksammar en författare som under sex veckors rumsarrest genom fantasi och drömmerier lyckas förvandla sina trista kvadratmeter till en hel värld.