Christian Wåhlander, dataprogrammerare till yrket, har bland annat skrivit artiklar om liv, politik och kultur i Second Opinion och City, placerat sig i novell- och teatermanustävlingar, och drivit ett stort internetprojekt om skrivande som genom åren drog till sig en miljon besökare. En av hans pjäser, Dödsbädden, har spelats på Värmlandsteatern.
SLUTREPLIK. Evolutionsteorin är liksom allt annat en del av ett större sammanhang, menar Christian Wåhlander i sin replik på Peder Palmstiernas debattinlägg i torsdags.
PENGARNAS MAKT. Ibland undrar man över meningen med saker och ting. Livet, till exempel. Vad ska man med det till? Det är det ju ingen som vet, dessutom, så frågar man nån så får man bara luddiga svar.
TANKESPEGLAR. “I denna tid vill man inte ha såna där fjantiga bilar som dominerade vägarna på sjuttiotalet, med stora runda framlyktor, och grillar som log på ett nästan oskuldsfullt sätt.” Christian Wåhlander funderar över varför dagens bilar ser så onda ut.
SPRÅKET. Christian Wåhlander begrundar hur språkbruket har förändrats från 70-talet fram till idag och drar slutsatser beträffande hur överklassens attityder sipprat ner till bredare folklager. Vikten av att visa upp en glad fasad är det som gäller.
BARNENS BEHOV. En utvecklingsplan behövs för vår svenska skola, och målen ska vara tydliga: att anpassa ämnen och arbetsbelastning efter barnens behov, möjligheter och livsbetingelser, skriver Christian Wåhlander.