Gabrielle Björnstrand: ”Plötsligt tänkte jag på döden…”
DÖDEN. Gabrielle Björnstrand har skrivit ner sina tankar kring existensen och döden. Hon lägger även fram sina tankar om själens vara eller icke-vara.
Trösterika tankar ‒ om döden
DÖDEN. ”Fördelen med en sådan upptäckt är att man med stigande ålder skalar bort alltmer av det som man ser som oväsentligt i livet.” Lars Thulin berättar om hur han hanterar det för oss alla oundvikliga, nämligen döden.
Noterat: Döden i svampgrytan
GIFTIGHET. Min gräsmatta är full av stora vackra vita svampar, förvillande lika champinjoner. Men det är de nog inte. För några år sedan plockade jag och stuvade dem, det lovade att bli en läcker rätt.
Gussy: “Vad vore livet utan döden?”
MUSIK & MÄNNISKOR. Nyligen avled den legendariske musikartisten Pugh Rogefeldt. Gussy Löwenhielm funderar över vad vår vetskap om döden har för betydelse för vår upplevelse av att befinna oss mitt i livet.
Hur döden hjälper oss att se meningen med livet
ESSÄ. “Ingen av oss borde egentligen vara rädd för döden. Antingen lever vi vidare, vilket många hoppas på, eller så är det en evig sömn utan dröm, vilket inte är skrämmande” skriver Humanisternas förbundsordförande David Rönnegard.
Intressanta historiska perspektiv på döden
LIVSFILOSOFI. “Vad som slår mig i antologins beskrivningar från tidigare epoker är att döden inte beskrivs som något transcendentalt. Den är snarare en fysisk plats”, skriver Lis Lovén som läst “Dödens idéhistoria”.
Om livet, döden och framtiden
MINNEN. “Som en av landets skickligaste och mest bildade essäister bjuder han, med lätt hand, in läsaren till ett kalejdoskop under rubriken ålderdom.” Torsten Green-Petersen har läst Sven-Eric Liedmans I november. Om åldrandet.
Ömsint och rått om döden
DOKUMENTÄR. Är det en film om skinnklädda mc-kvinnor som ska få svenskar att börja prata mer öppet om döden? Det är mycket möjligt – “Black Angels” är en ömsint och rå skildring av hur döden faktiskt kan inspirera till liv.
Ingen vill prata om Döden
ELEGI. “Det är, perverst nog, som om vardagspratet kräver att vi ska gömma undan sanningarna i en gisten och ful gammal garderob. Helst ska vi gömma nyckeln också.” Crister Enander skriver apropå att en närstående, en alldeles för ung människa, fått sin dödsdom.